Specialvariant: "Potatis-expressen" från NV Skåne till Cst omkring midsommar 2 à 3 ggr per vecka /?/ - start mej veterligt i Strandbaden, som var stor utlastningsstn för potatis o morötter; särskilt lok brukade beordras från Höganäs med tomvagnarna dagen innan samt åter till H. för hämtning omkring middagstid påf. dag. Tågsms oftast 7-10 Gsh- och Gsk-vagnar. Tidpunkt: Sent 40-tal t o m tidigt 50-tal /?/

Fler sådana här tillfälliga tåg för livsmedel kördes. Då en större bananbåt kom
till Göteborgs hamn på 70-talet kunde extratåg till Stockholm anordnas. T o m
på natten, då resurserna normalt var intecknade av ordinarie trafik.

Som styckegods befordrades ilgodset i fasta vagnomlopp med transportnummer (T ex 'Ig 125') och fastställda stuvningsplaner. Gods i- och urlastades på större mellanstationer som Hallsberg och trafiken var mycket livlig just inför jul.
Denna transportform upphörde 1970. Genom bl a 1964 års knutpunktssystem hade fraktstyckegodset fått liknande transporttider, vilket säljarna informerade
kunderna om. Vagnarna kunde gå i samma tåg och godset t o m lastas i samma vagn. Enda skillnaden var då att ilgodset lossades först. Givetvis
ville man av rationaliseringsskäl slå samman transportslagen.

Ilgods som vagnslast fanns också, men tyvärr har jag inte noterat året det
slopades. Kunder kunde därefter vid behov beställa transport under s k avkopplingsförbud, varvid vagnens övergångar från tåg till tåg kontrollerades. DB hade betydligt längre kvar ett eget godstågsnät för ilgodsvagnar: "Das grüne Netz" till skillnad från "das schwarze Netz" i fraktgodstrafik.