Banvallen röjs inte, gräset klipps uppe på rälsen men banvallen och diken utmed den röjs inte utan växer igen.

Inne i Vadstena är banvallen inte speciellt hög och därför finns inga större diken. Ute vid Ölstorp och Rävsjö växer det desto mer, riklig vegetation som växer fort, möjligen pga. böndernas gödning av fälten i närheten. Jag tycker föreningen har sett efter banan bra inne i staden, men de skulle kanske satsa mer energi på röjning även ute på slätten. Allt röjningsarbete kräver resurser och om de är begränsade bör man först och främst se till att banan inne i Vadstena är skött, för det är just där folk lägger märke till den.

Fållorna eller vad det kan heta där man korsar järnvägen vid cykelbanorna är besvärliga att ta sig igenom med cykel eller rullator (det finns många sådana här), vilket ger en negativ bild av järnvägen.

Håller jag inte med om. Cykelvägen vid Villavägen/Björkvägen är robust byggd och spåret något försänkt i själva övergången, det blir ett litet gupp bara, inget att jämföra med höga trottoarkanter som annars kan vara ett gissel för cyklister. Sen kan man ju undra varför det byggdes en cykelbana strax innan järnvägsövergången vid Södra vägen, den cykelvägen känns väldigt onödig.

Stadsplaneringen är verkligen inte lyckad då spåret går precis i tomtgräns vid många villatomter.

Speciellt vid Qvissberg ligger tomterna väldigt nära banvallen, området byggdes strax innan järnvägen lades ner, därför togs ingen större hänsyn till detta.

Föreningen kör med ånglok. Visst förstår jag att det säker lockar fler besökare med ånglok men i Vadstena minns de äldre den "riktiga" banan som körde eltåg eller den senare rällsbussen. I Vadstena har aldrig ångloken varit populära.

Ångloken är de stora publikdragarna, därför lades väldigt mycket tid ner på att få igång Sp3037 på 90-talet. Man lyckades med det med hjälp av en eldsjäl och några alu-arbetare. En vågad satsning som slog väl ut tills urspårningen några år därpå. Minns sommaren 1998, jag stod vid Skänningevägen och väntade, bommarna fälldes och Sp3037 frustade förbi-en säregen och sällsynt upplevelse. Sen är det rent ut sagt löjligt att vissa glädjedödare kan klaga på stenkolsröken och ev. nedsotad tvätt. Turerna är så pass sällsynta att gnällmånsarna för ha översyn med ett visst mått av störande egenheter som de gamla ångloken kan avge i form av lukter, ljud och utsläpp. Klaga istället på långtradarna på genomfarten.