Tågstäderskorna kalledes "Tåglottor" eftersom tjänstekläderna såg ut som
lottakläder, kolla reportaget i SJ Nytt.

Under finska vinterkriget 1939-1940 skedde tågtransporter av finska barn via Tornio-Haparanda till Sverige för att de här barnen skulle undgå krigets fasor och kunna bo i trygghet hos svenska fosterföräldrar. På dessa barntransporter fanns lottor för att ta hand om barnen och delvis också ordna bespisningen. Denna skedde också på vissa stationer där armélottor skötte matserveringen.

Så här beskrivs dessa barntransporter i en artikel på nätet:

[b]Personal och mat[/b]
[i]Ombord på de svenska tågen fanns två lottor på varje vagn, dessutom medföljde läkare och sjukvårdare varje tåg, som ofta kunde vara svenska arméns sjuktransporttåg. Utspisning ombesörjdes i början vid vissa större stationer av den lokala lotta-kåren. Senare ställde SJ i ordning särskilda vagnar så utspisning kunde ske under gång.[/i], slut citat.

Kan man därför inte tänka sig att det i folkmun var dessa armélottor (vilka tjänstgjorde vid de här transporterna) som kom att kallas för tåglottor? Men att det skulle vara en koppling till de eventuella lottakläderna som städ- och bäddpersonalen hade i mer modern tid vilket skulle vara upphovet och förklaringen till namnet 'tåglotta' verkar vara en efterhandskonstruktion.

När jag på 70-talet och början av 80-talet åkte sovvagnståg till övre Norrland förekom den här i forumet omtalade bäddpersonalen som förutom städningen skötte omställningen av kupéerna från dag- till nattläge. Men jag finns inte att vi kallade de här damerna för tåglottor eller att de hade några speciella 'lottakläder'! :-D