Skånska vägskydd: Kärreberga (Signaler/säkerhet)

av Gunnar Ekeving @, söndag, november 24, 2013, 00:28 (1485 dagar sedan)

Vid förgreningsstationen Kärreberga fanns tre plankorsningar med bommar; räknat från Hässleholm var det Kärrarpsvägen (ca 800 meter före stationshuset), Hedendalsvägen (ca 700 meter före stationshuset) och Kärreberga östra som låg inne på bangården. En telekabelplan från 1941 visar de två sistnämnda övergångarna.

I december 1957 fotograferade tredje signalsektionen alla tre övergångarna:

[image]

Kärrarpsvägen ligger precis vid infartssignalen. Fristående vridlykta med bomsignalskärm för signalering mot banan. Det ser ut att sitta plåtskydd på fällbomsstativen, kanske för att hindra passerande fordon att kasta in lera och grus i mekanismen? Alternativt skulle det kunna vara elektriska fällbomsdriv av ovanlig konstruktion. Jag ser inga mekaniska ledningar mellan stationen och fällbomsanläggningen, så möjligen var bommarna elektrifierade?

Plankorsningen finns fortfarande kvar

[image]

Hedendalsvägen, numera slopad:

[image]

Även här en fristående vridlykta med bomsignalskärm. 1940 tycks korsningen ha kallats Kärrarp smedja. Huset som skulle kunna tänkas vara en banvaktstuga var nog något annat; enligt banvakt.se fanns visserligen en banvaktstuga Kärrarp, dock vid km 50,33 - vägövergången låg vid km 50,058, och huset på bilden ligger ju alldeles invid plankorsningen

[image]

Slutligen Kärreberga östra, som ännu finns kvar:

[image]

Fristående vridlykta med bomsignalskärm, och någon typ av skydd eller anordning av annat slag på fällbomsstativen.

[image]

Alla tre fällbomsanläggningarna sköttes redan 1940 av tågklareraren.

Redan 1939 planerade De Statliga Järnvägsbolagen att låta växlar och signaler vid Kärreberga skötas från Åstorp, ca 2,5 km bort. Det var bara en växel och tre signaler som skulle manövreras från Åstorp, så Kärreberga skulle huvudsakligen bli en förgreningspunkt. Några ytterligare växlar och sidospår skulle dock finnas kvar men endast manövreras lokalt och låsas med kontrollås. Endast en vägskyddsanläggning omnämns i Signalbolagets offert, kanske tänkte man sig som ett separat projekt ersätta de två andra med ljus- och ljudsignaler?

Det blev ingen fjärrmanövrering från Åstorp, och detta kan ha berott på ökad trafik under kriget gjorde att spåranläggningen inte kunde minskas. Den 8 juli 1955 skrev SJ tredje distrikt till Kungliga Järnvägsstyrelsen och ville, lite som i De Stagliga Järnvägsbolagens förslag, förenkla spårsystemet, "så att endast en skiljeväxel finnes mellan de båda linjerna". Dock måste av totalförsvarsskäl mötesspåret och ytterligare spår behållas, det sistnämnda även för bettrafiken. Alla tre plankorsningarna måste behållas, men de borde också manövreras från Åstorp. Ändringarna i signalsäkerhets- och vägskyddsanläggningar skulle kosta 110 tkr, den årliga besparingen beräknades till 32 tkr. Tre personer som användes i tågklarerartjänst skulle kunna sparas in. Den kommersiella trafiken var "mycket obetydlig", så stationen kunde avbemannas, godsmagasinet rivas och stationshuset säljas.

Inte heller denna fjärrmanövreringsplan genomfördes.

Bilder från Sveriges Järnvägsmuseum, uppgifter huvudsakligen från tredje signalsektionens arkivhandlingar i Göteborgs landsarkiv.


Hela tråden:

 RSS-feed av trådar

powered by my little forum