.

Läste någonstans att på den tiden de gick i reguljär tjänst samtidigt så fanns det förare som föredrog B-loken.
Varför?

Bättre dragkraft har det sagts, vilket väl också är sant.
F:et var ju egentligen byggt för mycket högre hastigheter än vad som tilläts på SJ. Egentligen märkligt att man konstruerar och bygger dessa i sig fantastiska vinthundar , kapabla för åtminstone 120 kanske 140km/h ( i Danmark fick de gå i 110) men man gör inget för att höja hastigheten på banorna så nyttan av dessa maskiner blev mycket begränsad.
Det dröjde ju ända in på 1940-talet innan SJ kom över 90-strecket och då med eldrift. Länge var sedan max 130 normgivande men plötsligt på bara några år från 1985 till 1991 går man från 130 upp till 200km/h och bygger även banor för max 250km/h

Gick F-loken bara i i 90 i verkliga livet? Jo, jag vet att deras officiella sth var 90 - men det fanns ingen ATC och jag tror att fokus då var mer på tidshållning än på "formaliteter och paragrafer"? "Stortyskarna" på SRJ hade sth 69 - eftersom försäkringen belv betydligt dyrare för lok med sth 70 eller mer, men lär ha framförts avsevärt snabbare. Dir. Nerell lär ha haft betydligt mer fokus på punktlighet än på SÄO och såna formaliteter, om jag förstått rätt.

Men kanske "paragraferna" ägde större tyngd på Statens Järnvägar?
Finnas det några "loggningar" eller andra källor som säger något om hur fort F-loken verkligen kördes?

/funderar
Leif