.

Läste någonstans att på den tiden de gick i reguljär tjänst samtidigt så fanns det förare som föredrog B-loken.
Varför?

Bättre dragkraft har det sagts, vilket väl också är sant.
F:et var ju egentligen byggt för mycket högre hastigheter än vad som tilläts på SJ. Egentligen märkligt att man konstruerar och bygger dessa i sig fantastiska vinthundar , kapabla för åtminstone 120 kanske 140km/h ( i Danmark fick de gå i 110) men man gör inget för att höja hastigheten på banorna så nyttan av dessa maskiner blev mycket begränsad.
Det dröjde ju ända in på 1940-talet innan SJ kom över 90-strecket och då med eldrift. Länge var sedan max 130 normgivande men plötsligt på bara några år från 1985 till 1991 går man från 130 upp till 200km/h och bygger även banor för max 250km/h

Sen kan man ju fundera på vad man skulle beställt i stället för F:et när man nu aldrig kom att höja hastigheten över 90km/h så länge de fanns kvar.
Kanske ett större B-lok med 4 drivaxlar hade varit något som skulle klarat både tunga snälltåg och även godståg .

F-loken konstruerades för medelhastigheter på 80-90km/h vilket kräver hastigheter över 100km/h. Ritbordets maxhastighet var 127km/h, men några banor som tillät mer än 90 fanns i princip inte under lokens aktiva tid även om man vid konstruktionsarbetet hoppades på åtm 100km/h. Lokens gynnsammaste hastighet skall ha varit vid ca 100km/h på maskinieriet var effektivast.
Enligt de beräkningar som gjordes så skulle ett B-lok med 360ton vagnvikt vara B snabbast till 30km/h (210m jämfört med F-lokets 226m) men till 90km/h var B-oket långt efter med 6990m jämfört med F-lokets 3890m. B-lokens mindre drivhjuĺ gör dem starkare medan F-loken tar över sedan.
Sedan är väl en B-maskin i 90km/h ingen dröm avseende gångegenskaperna.