.

Läste någonstans att på den tiden de gick i reguljär tjänst samtidigt så fanns det förare som föredrog B-loken.
Varför?

Bättre dragkraft har det sagts, vilket väl också är sant.
F:et var ju egentligen byggt för mycket högre hastigheter än vad som tilläts på SJ. Egentligen märkligt att man konstruerar och bygger dessa i sig fantastiska vinthundar , kapabla för åtminstone 120 kanske 140km/h ( i Danmark fick de gå i 110) men man gör inget för att höja hastigheten på banorna så nyttan av dessa maskiner blev mycket begränsad.
Det dröjde ju ända in på 1940-talet innan SJ kom över 90-strecket och då med eldrift. Länge var sedan max 130 normgivande men plötsligt på bara några år från 1985 till 1991 går man från 130 upp till 200km/h och bygger även banor för max 250km/h

Sen kan man ju fundera på vad man skulle beställt i stället för F:et när man nu aldrig kom att höja hastigheten över 90km/h så länge de fanns kvar.
Kanske ett större B-lok med 4 drivaxlar hade varit något som skulle klarat både tunga snälltåg och även godståg .

F-loken konstruerades för medelhastigheter på 80-90km/h vilket kräver hastigheter över 100km/h. Ritbordets maxhastighet var 127km/h, men några banor som tillät mer än 90 fanns i princip inte under lokens aktiva tid även om man vid konstruktionsarbetet hoppades på åtm 100km/h. Lokens gynnsammaste hastighet skall ha varit vid ca 100km/h på maskinieriet var effektivast.
Enligt de beräkningar som gjordes så skulle ett B-lok med 360ton vagnvikt vara B snabbast till 30km/h (210m jämfört med F-lokets 226m) men till 90km/h var B-oket långt efter med 6990m jämfört med F-lokets 3890m. B-lokens mindre drivhjuĺ gör dem starkare medan F-loken tar över sedan.
Sedan är väl en B-maskin i 90km/h ingen dröm avseende gångegenskaperna.

Så har jag också tolkat det jag har läst om loken.
B hade en startdragkraft på 9,6Mp medans F hade 8,7Mp.
Men efterhand som hastigheten ökade så blev F starkare än B.
Det finns en brytpunkt där F tar överhanden men den har jag inte i huvudet.
Sedan har det pratats om att F hade andra problem med bl.a. för trånga ångkanaler.
Hade inte A8 (f.d. BJ H3s) samma problem?
Har läst någonstans att det upplevdes att loket arbetade mot sig själv när man kom upp i en viss hastighet. Eller var det A8:an som upplevdes så? Det har ju varit flera debatter om vilka av dessa bägge lok som var bäst. Men F kunde alltså tydligen ha varit ännu bättre om man hade optimerat och finjusterat vissa saker på den när man konstruerade loket.