Våg och utrustning i godsmagasin (Byggnad)

av Bobo L, Monday, October 20, 2014, 22:30 (3447 dagar sedan) @ Kent A

Utan att veta ett smack om godshanteringen vid Fiskeby (eller Hennan för den delen) så skulle jag vilja säga att en våg av den typ du beskriver nog var förbehållen platser med större hantering. Finns det inget hål i golvet där den varit monterad så har den nog inte funnits.
Jag kan tänka mig att ett gpdsmagasin av Fiskeby-storlek nog fick nöja sig med två eller tre (i olika storlek)av de "jämviktsvågar" eller decimalvägar som var vanliga i lantbruket för att väga säckar på åtminstone fram till sjuttiotalet Och till detta ett eller två Bessman (Betsman).

I mitten och slutet av 70-talet sommarjobbade jag bland annat i styckegodsmagasinet i Jakobsberg. Styckegods per järnvägsvagn hade upphört, nu var det Svelasts "bilforsling" som på morgonen satte ett släp med ankommande gods medan bilen gick vidare till SJs godsmagasin i Upplands Bro och Bålsta. De första åren togs även resgods emot, även i Kungsängen, men det krävde att resenären kunde uppvisa en giltig SJ-biljett. Hur en sådan var beskaffad var det dock ingen som berättade för mig :-D

Under dagen skulle släpet tömmas, godset läggas upp i godsmagasinet i väntan på avhämtning, avgående gods tas emot, vägas in och adresseras inkl hantering av fraktsedlar mm. Både fraktgods och ilgods togs emot, medan expressgods krävde avlämning vid Ilgodset eller resgodset vid Cst. På kundens begäran kunde dock ankommande expressgods "forslas" ut till tex Jkb, Sollentuna, Upv, Bålsta, Bro och Upplands Väsby. Fanns det inte ett godsmagasin i Spånga också, förresten?

Det mesta godset hanterades fortfarande styckevis. Endast tunga maskindelar och vissa andra godsslag kom på pall. Visst gods taxerades efter "skrym" istället för vikt. För hanteringen av pallat gods fanns några pallvagnar och i övrigt flera urgamla stora pirror. (Jadå, skåningar får garva ihjäl sig nu! :-) )

Att hantera en pall lastad med vad som kändes som en halv grävmaskin var inihelvete tungt, särskilt som golvet både inne i magasinet och på lastbryggan bestod av de ursprungliga (?) grova golvbrädorna som med åren blivit tämligen kullriga och slitna. Hög fart var lösningen, dvs tveka aldrig när du väl fått upp farten på ekipaget! Ibland fick man ta rejäl sats för att komma fram, och det mullrade rätt duktigt både inne i godsmagasinet och i släpet när pallvagnarnas metallhjul studsade fram över golvet! Jobbet krävde rejäla muskler och en massa "nu jävlar pallh-vete ska du upp på flaket!" Å andra sidan kunde en understimulerad 14-åring idka pallvagnsrejs från ände till ände i det hyfsat stora magasinet! Aaah, those were the days! :-)

Så till det där med vågen! Jodå, trots Kents gissning fanns det en golvmonterad våg avsedd för pallvagn med pallat gods. En rätt stor mojäng, konstruerad för vägning upp till ett ton tror jag, som alltså gick ner under golvet, och med balansarm och motvikter. Dessutom en rejäl och lång spak för att låsa vågen i avlastat läge. Vid vågen stod också den uråldriga pulpeten med några pennor, glasburken med penseln, flera fack för olika slags fraktsedlar och ett par mycket gamla tumhandskar i läder med "SJ" inpräglat i lädret.

Glödlampsbelysning med emaljerade armaturer inne och ute, utom där dessa gått sönder där glödknoppen istället hängde naken. Strax innanför de stora skjutportarna en välisolerad liten masoniteklädd personalkur på ungefär en knapp kvadratmeter med en elektriskt flänselement på golvet, en naken glödlampa i taket och några Piff och Raff instuckna under den blankslitna sittbänken i trä :-D

De stora skjutportarna i grov träkonstruktion, ja. Tunga as att hantera! Som avslutning på dagen skulle de låsas med SJ stora hänglås där både låset och nyckeln vägde 30 kg styck. Ja, eller så... Titta på nån bild från 30-40-talen så ser ni och förstår!

När blir det vernissage? :-P


Hela tråden: