Vi fick förra veckan reda på [link=http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=160065]sth för VGJ:s paradlok nr 31[/link], alltså bara 60km/h.

För normalspåriga ånglok tillämpade SJ och dåvarande EJ (enskilda jvg) i stort sett tyska föreskrifter från början av förra seklet, bl a presenterade i "TÅG" någon gång på 1970-talet, där största hastigheten beroende på lokkonstruktionen framgick. Av cylinderplacering, antal kopplade axlar och anordning av speciellt löpaxlar kunde då framgå maximalt tillåtet drivhjulsvarvtal, utgående från kolvhastigheterna i cylindrarna, så att därifrån m h a drivhjulsdiametern största hastigheten kunde räknas fram.
I vissa fall överskreds då den hastighet som de dåtida banorna tillät, varför t ex litt A från 1906 och litt F från 1914 hos SJ bara fick gå i 90, trots "konstruktionshastighet" på över 120, liksom litt B från 1909 som var konstruerat för ca 105. Hos DSB i Danmark, som F-loken sedan såldes till, fick de gå i 110 liksom, har jag för mig i Tyskland P8-loken från urspr preussiska statsbanorna KPEV, vilka anses ha varit förebilder för B-loken. De enda svenska ånglok som ska ha varit tillåtna för sth 100 var BJ:s H3s-lok/SJ litt A8 från 20-talet som med sina 3 cylindrar var konstruerade för också omkring 120 (lite variation beroende på senare modifierade föreskrifter som tillät något högre hastigheter beroende på konstruktionen) och tydligen fick köra 100 på vissa sträckor på BJ. Om detta då berodde på bättre banstandard eller annan signalinstallation vet jag inte, men det vet säkert någon av våra skribenter på rikets framsida. Om dessa lok sedan orkade med denna hastighet i längden är tydligen en annan historia som jag tror det också skrevs om i TÅG en gång i tiden.

Fanns då motsvarande bestämmelser för smalspår hos de dåvarande enskilda banorna som gjorde att bara max 60 tilläts? Detta gällde väl även för Tp-loken från 1950-talet, medan de Hilding Carlsson-tillverkade stålrälsbussarna från ungefär samma tid fick köra max 85. Var detta senare ett resultat av beräknad mindre belastning på spåret eller handlade det då också om ändrade signalavstånd osv? Kanske generellt att motorvagnar fick köra fortare än loktåg, hur var det t ex med de ursprungliga "Hilding-bussarna" och även de lite modernare motorvagnarna hos t ex VGJ och SRJ?

Ibland har man då hört talas om överskridande av de fastställda maxhastigheterna på normalspår vid provkörningar eller ibland inkörning av förseningar, vilka, om de hade inträffat på dagens landsvägar, hade lett till körkortsförlust för föraren.
Finns det motsvarande "rekordprestationer" noterade för smalspårsfordon?

/funderade CEO vid genomgång av senaste tidens foruminlägg