...och där kommer vi in på det här med nätverkande. Att ingå i nätverk är också ett viktigt sätt att bli sedd. Pratas det om förening X inom nätverket så innebär det att förening X finns på kartan. Förening Y som inte har känningar har betydligt tuffare att få nödvändig exponering. Kontakten ÖSlJ - Jangö var etablerad och naturlig vilket ledde till att Laval kunde kliva in i Hamra-projektet. Naturligtvis var det relativt enkelt att få företaget Laval att känna sig trygga gentemot ÖSlJ; en etablerad museiförening med väl fungerande verksamhet och hög kompetens i sina led.

I den här diskussionen har Munkedal ofta nämnts som ett exempel på en förening som inte fått den exponering den förtjänar. Det är helt klart så, men jag måste även säga att Munkedal varit rätt osynliga i de sammanhang där föreningar ofta exponerar sig. Här t.ex. Tyvärr, för projektet att återuppbygga en 600-bana är jättespännande och kontakter hade varit välkomna. Jag känner ingen som är aktiv i Munkedal, jag vet nog ingen som känner någon där. Varför det är så kan ha tusen förklaringar men naturligtvis påverkar det föreningens möjligheter att väcka intresse i dessa kretsar.

Vilket för oss till det här med personer. Jag hade för c:a tio år sedan kontakt med aktiva inom 1067-föreningen i Hovmansbygd men denna upphörde sedan kontakten i fråga avlidit. Jag har sedan dess inte hört mycket därifrån och absolut inget direkt från föreningen. Den personliga kontakten gick inte att ersätta och min inblick försvann. Det verkar som om föreningens utåtriktade verksamhet gick samma väg, om den ens finns kvar.

Så MRO, JHRF, Hjulmarknaden och andra ställen där folk möts är jätteviktiga för exponeringen. Men i slutändan är det föreningen själv som måste jobba för saken. Tycker jag.