Framändesskärmarna (slickepinnarna) markerade "framände" ett begrepp som användes vid växling i dagsljus för att veta vad som var just "framände" vid signalgivning. I mörker var det tänd slutsignal som angav "bakände". Metoden med skärmarna i dagsljus slopades vid halvårsskiftet 1973 då man lät slutsignal ange bakände både i dagljus och mörker. Hoppas att jag nu fattat detta rätt efter att ha läst ett antal tidigare inlägg. Begreppet A respektive B ände är en benämning för loket ur teknisk synvinkel och det är detta jag funderar över. Vad i lokets utrustning eller utförande styr valet vilket som blir A repektive B ände.

//Björn

****
Ja, du har fattat helt rätt :)