Jag har tittat lite i gamla ångloksbeskrivningar och sett samma uppgifter om dragkraft och hastighet för Gb- och Mc-lok som är angivna i förra inlägget. Om man lägger till lokens och tendrarnas egenvikter till de angivna vagnvikterna får man tågvikten (610+111)t =721 t för Gb och (500+107)t = 607 t för Mc i 16 o/oo motlut. Dragkrafterna anges enligt schablonformel till 160 kN för Gb och 120 kN för Mc, dvs 19% högre tågvikt med Gb. De framräknade dragkrafterna enligt kurvorna är vid 16 - 17 km/h 149 kN för Gb och 116 kN för Mc. Gb hade 18% större cylindervolym än Mc, samtidigt som ångrycket var 17% högre (1400 kPa för Gb, 1200 kPa för Mc), vilket gav större effekt hos pannan för Gb-loket. Drivhjulsdiametern var lite större på Gb (1350 mm) än på Mc (1300 mm). Man kan säga, att Gb-loket genom sin påtagligt större cylindervolym var "lägre utväxlat" än Mc-loket. Men genom det högre ångtrycket hade Gb-lokets panna större effekt än samma panna i Mc-loket, varför Gb-loket kunde ta tyngre tåg vid samma hastighet, alternativt samma tågvikt i något högre hastighet. Om sambandet mellan ångtryck och effekt kan man läsa och räkna på i SJ Ångloklära från 1949. Adhesionsvikten är större för Gb-loket (70t) än för Mc-loket (58 t), vilket förklarar mycket av den stora skillnaden i startdragkraft mellan de två loktyperna. Sammantaget verkar det förklarligt och rimligt med de vagnviktsuppgifter som är nämnda i denna tråd.
Sven B