Jag har mycket svårt att tänka mig att en överspänning på 20 % (18 kV kontra 15 kV) ska vara något nämnvärt problem för isolationen i en i övrigt frisk transformatorlindning. På den tiden veteranloken var i kommersiell drift misstänker jag för övrigt att den verkliga kontaktledningsspänningen kunde variera ganska kraftigt, både över- och underspänningar kunde nog vara ganska stora ibland.

Det som däremot kan förstöra isolationen i en transformatorlindning är kraftiga transienter - t ex som följd av åsknedslag i kontaktledningen eller bygelstudsar. Gamla lok skulle säkert må bra av att få högspänningsinstallationen kompletterad med en modern ventilavledare.

Vad man däremot möjligen måste passa sig för är risken att långvarig drift med överspänning ger otrevlig uppvärmning av transformatorns järnkärna pga magnetisk mättning. Om man tar det hela som en elmaskinlaboration så är det egentligen ett ganska enkelt prov att mäta upp en transformators tomgångsförluster vid varierande primärspänning. Om det visar sig att förlustkurvan har ett kraftigt "knä" och sticker av brant uppåt någonstans intill eller under 18 kV, så är det nog inte tillrådligt att utsätta just den transformatorn för överspänningar, men om kurvan har ett mer flackt förlopp behöver man nog inte oroa sig.

Och det skadar säkert inte att hålla koll på fukthalt och genomslagshållfasthet hos transformatoroljan. Jämfört med alla andra driftkostnader för ett lok är kostnaden för ett extra oljebyte i transformatorn inte så mycket att bekymra sig över. Det finns ju för övrigt möjlighet att förbättra gammal transformatorolja genom olika tekn_i_k_er för filtrering, vattenavskiljning mm.

%¤#¤&filter mot förbjudna ord i forumet#¤$%