Jag vill beskriva en resa med tåg från Helsingborg till Stockholm i februari 1943.
Kan någon i detta illustra sällskap bidra med detaljer vore jag mycket glad.
Jag har förstått att färjeförbindelsen H - H fungerade om än med improviserad tidtabell.
- Hur kunde ett typiskt tågsätt vara sammansatt, gärna littera på lok och vagnar?
- Hur lång tid tog resan till CST?
- Fanns det i dessa ransoneringstider restaurangvagn och vad kunde den tänkas servera?

mvh
//JAlbacke

Tyvärr är det inte mycket som jag kan lämna ett tydligt svar på. I publicerade artiklar om järnvägshistoria tror jag väldigt lite finns skrivet om stambanornas persontrafik under beredskapsåren. Med hjälp av tidtabeller från 1939 och 1946 ska jag ändå försöka ge några pusselbitar.

Till att börja med kan jag konstatera att färjeleden Helsingør - Helsingborg före 1955 inte var kopplad till någon annan järnväg än Västkustbanan och dess gren Ängelholm - Helsingborg. Det var 1955 som ett s k triangelspår vid Kattarp blev klart, så att tågen Stockholm - Köpenhamn skulle kunna använda HH-leden på ett praktiskt sätt. Jag tvivlar alltså på att det gick direkta vagnar Köpenhamn - Stockholm via Helsingborg vid den här tiden, men skulle så eventuellt ha varit fallet så kanske de gick via Göteborg? Troligare är dock att resande måste byta från färja till tåg i Helsingborg.

Helsingborg - Hässleholms Järnvägar hade köpts av staten 1938 och ingick i SJ sedan 1940. Sträckan öppnades för elektrisk drift 1 nov 1943. Troligen pågick alltså elektrifieringsarbetena vid den tidpunkt du frågar efter.

1939 fanns det direkt sovvagn Helsingborg - Stockholm via Eslöv, men annars inga direkta sittvagnar. Sommaren 1946 fanns det däremot, förutom en direkt sovvagn via Eslöv och en via Klippan, också direkt sittvagn i tre dagförbindelser, alla via Klippan. Nu är jag ute på svag is, men jag skulle tippa att det ännu inte hade införts någon direkt sittvagn Helsingborg - Stockholm i februari 1943, som du frågar efter. Jag skulle också tippa att 1939 års tidtabell ger bättre ledning än 1946 års, när det gäller att fingera en tidtabell för vintern 1943.

Som din fråga är ställd gissar jag att du tänker dig en dagresa. De snabbaste dagförbindelserna 1939 var de här båda:

7.00 från Helsingborg (Hälsingborg) C, 8.37 till Hässleholm, persontåg med 2 och 3 klass. Byte till snälltåg 8: 8.55 från Hässleholm, 15.57 till Stockholm C, 1, 2 och 3 klass med restaurangvagn, lunch serverades kl 11.30 och 12.45.

13.56 från Helsingborg (Hälsingborg) C, 15.18 till Hässleholm, persontåg med 2 och 3 klass. Byte till snälltåg 18: 15.34 från Hässleholm, 22.35 till Stockholm C, 1, 2 och 3 klass med restaurangvagn, middag serverades kl 17.00 och 18.15.

Om ingen annan läsare har tillgång till uppgifter just för tidtabellsperioden 1942/43, så föreslår jag att du utgår från någon av de förbindelser och klockslag som jag gav.

Kanske någon annan läsare vet hur restaurangvagnarnas menyer påverkades av ransoneringstiderna?

Du undrade också om tågsättens sammansättning. Det är troligt att tåget Helsingborg - Hässleholm drogs av ett ånglok från privatbanetiden, vilket fått litterabeteckningen A4 vid SJ, en beteckning som 1947 ändrades till A6. Loktypen har framtill en boggi med två löpaxlar och därefter tre löpaxlar, och till sist en treaxlig boggi. Flera lok av denna svenska typ är bevarade; bland annat finns i Klippan ett lok som byggts just för den här banan. Det enda jag kan säga om personvagnarna i det här tåget är att de troligen var boggivagnar med träkorg.

Snälltåget Malmö - Stockholm bör ha dragits av ellok littera F eller littera D. Personvagnarna var säkerligen boggivagnar, och jag skulle tro att de flesta hade stålkorg. Troligen var snälltågen ganska långa vid den tiden.

Fritt fram för andra att fylla på med kompletteringar (eller dementier).