Sjuttioårsminnet gör att bombningarna våren 1945 är mycket omskrivna nu. Enligt min WZ var det inte alltid att bomberna nådde de avsedda målen utan fälldes någon annan stans, ofta på civila mål.
Vanliga orsaker var:
Oerfarna piloter, många flög ju sin första och tyvärr även sista räd.
Rädsla för att bli nedskjutna av tyskt Flak, luftvärn.
Felnavigeringar, i fallet Basel behövde bomberna inte komma särskilt mycket fel heller.
Dessutom var amerikansk och brittisk praxis olika. Amerikanerna angrepp främst strategiska mål medan britterna även gärna bombade i avskräckande syfte, typ Dresden.

Fritz Moldens bok Fepolinsky & Waschlapski, skriven i Tom Sawyer-stil fastän ämnet är mycket allvarligt, innehåller en skrämmande beskrivning av ett flygangrepp på sidaan 234 ff. i DTV-utgåvan.

Ännu en anledning kunde vara att man hade missat målet av någon anledning men ändå ville göra sig av med bomblasten så att man fällde lite varstans där man tyckte det var lämpligt och många civila mål drabbades.
Schweiz ville naturligtvis inte ha bomber så en strategi i gränsområdena blev att använda så mycket belysning som möjligt på natten så allierat flyg skulle förstå att det var Schweiz och inget annat. Konstanz-Kreuzlingen vid Bodensjön som är en delad stad vet jag lär ha sett märklig ut när den södra delen i Schweiz badade i ljus medan själva Konstanz var kolmörkt.