Vad gäller specifika lok eller vagnsindivider har jag inte hittat någonting.

De s k lokjournalerna (före datoriseringen på 1980-talet) hade 10 års arkiveringstid. De fördes dag för dag av lokledaren, med ackumulerade km-tal (Underhållet!) och allt. P g a de ständiga omkastningarna (extratåg etc) fördes de med blyerts.

Personvagnarnas km-tal beräknades länge schablonmässigt. Vid de s k personvagnsinventeringarna (Jag tror de var en gång i månaden) konstaterades
i vilket omlopp vagnen för stunden gick. Den förutsattes då gå så en period
till, vilket givetvis inte alltid stämde. En grov km-uppskattning (För revisionsplaneringen) gjordes centralt. Märkligt är att lilla DSB hade mycket
noggrannare personvagnsstyrning än SJ: De detaljföljdes liknande loken. Vid
SJ datalades personvagnarna sist, efter dragfordon och godsvagnar.

Godsvagnarna var först att datahanteras (VET-systemet 1967). Vad statistiska
produkter detta system hade vet jag inte.

Lokledaren i Hallsberg styrde hela distriktets linjefordonspark och senast kl 16.00 M-F utsändes fjärrskriven uppdragslista för nästa dygn till de bemannade lokstallen (H., Kil och Kristinehamn). Senare omkastningar skedde i muntligt samråd med stallkarlen och listorna rättades för hand.

Anteckningsboken i Eskilstuna motsvarades i H av pärmen BESTÄLLDA TJÄNSTER med
30-dagarsregister. Här insattes extratågstelegram etc kronologiskt.