Det måste väl ha varit redskap/utrustning för läkarnas arbete samt patienternas vård.

Den utrustningen fanns i ambulansvagnarna. Dessa var utrustade för "anläggande av förband och för utförande av smärre operationer". I vagnarna fanns även ett sjukrum.

Redskapsvagnarna innehöll utrustning för räddning och röjning. Det rörde sig om handverktyg, redskap, domkrafter, pallningsvirke etc. Dessa redskapsvagnar kom senare att kallas hjälpvagnar i dagligt tal.

När vi nu ändå är inne på svenska hjälptåg undrar jag om vi i modern tid har haft eller kanske t.o.m. fortfarande har någon motsvarighet till de tyska 'tunnelräddningstågen'?

Se denna länk till Märklins H0-sats med just ett sådant tåg för insats på de tyska NBS-sträckorna med deras långa tunnlar.

tyskt tunnelräddningståg i skala H0

PS. För den goda sakens skull citerar jag följande svenska text från Märklins sajt som förklarar användningen av de tyska räddningstågen! :-)

Citat:
Höghastighetstrafiken med sina talrika järnvägstunnlar ställer exeptionellt höga krav på säkerhetstänkandet. Ett viktigt inslag i säkerhetskonceptet utgörs av räddningstågen, speciellt avpassade för räddningsarbete i järnvägstunnlar. Räddningstågen är specialkonstruerade för att kunna rädda ett brinnande tåg i entunnel, ett scenario som lyckligtvis ytterst sällan inträffar i verkligheten. Förutom transport av hjälparbetare och släckmedel till olycksplatsen har räddningståget även en rad andra viktiga uppgifter.På grund av rökutveckling och syrebrist vid tunnelbränder så behöver de gastäta vagnarna en egen försörjning av både energi och luft. Lok nr. 1 är utrustat med såväl video- som värmekameror.En luftsluss med rökskydd möjliggör omhändertagandet av skadade personer och passagerare. Efter medicinsk behandling i sanitetsvagnen förs de skadade sedan över till transportvagnarna. När de är fulla, så kopplas servicedelen, bestående av Lok 2 och Transportvagn 2, loss från resten av tåget för att köras ut ur tunneln för vidare åtgärd. Därefter körs servicedelen tillbaka in i tunneln, där vagnarna åter kopplas samman via gastäta övergångar i vagnsändarna.För att kunna hålla säkerheten på absolut högsta nivå på olika delar av järnvägnätet finns räddningståg ständigt stationerade i Kornwestheim, Mannheim, Würzburg, Fulda, Kassel och Hildesheim. Alla räddningståg är i beredskapsläge sålänge persontåg är i trafik på de nybyggda höghastighetssträckorna. Därför hålls alla räddningsapparater varma och i samtliga transport- och sanitetsvagnar råder ständigt en lämplig arbetstemperatur. Dessutom är släckmedlet alltid frostsäkert lastat i en egen tankvagn.