När slutade man köra direkta personångtåg Stockholm-Rimbo och åter på Roslagsbanan? I "Roslagsbanan 100 år" står lite kryptiskt på sid 76 att man (1939?) fortsatte köra ånglok i fjärrtågen.
I en olycka 28 oktober 1940 där tåg 1 tappade bromskraften och körde ner en stoppbock på Stockholm Östra framgår att tåget framfördes av elmotorvagnarna 125 och 129, som tagit över tåget i Vallentuna och framfördes av dubbla förare. I övrigt bestod tåget av F 238, G 485, F 236, Co 49, Co 41, BCo 5, Co 42, Co 63, Ga 528.
Ulf Diehl

Jo, avsikten var att köra "regionaltrafiken" till Vallentuna och Österskär med rävarna (motorvagn 121-128, senare littera X4p), "lokaltrafiken" till Djursholm med de gamla 600/750 V-motorvagnarna och "fjärrtrafiken" bortom Vallentuna med ånglok (och dieselmotorvagnar). Men sedan kom kriget och kol och smörjolja blev allt dyrare och svårare att få tag på.

Därför försökte man spara på kol och så långt någonsin möjligt köra elektriskt söder om Vallentuna med byte mellan ånglok och elmotorvagn(ar) i Vallentuna. Men det förekom säkert att man var tvungen att köra med ånglok till Östra ibland, när elmotorvagnarna inte räckte och omloppen inte passade ihop. De 8 motorvagnarna var ju beräknade för att räcka just till "regionaltrafiken" (min benämning). Dessutom ökade ju trafiken under kriget och tunga tåg behövde två rävar, som i ditt exempel. Under kriget tillkom motorvagn 129 av samma typ (den som krockade på Östra ovan) och de två första "storloken" 51 och 52, för att kunna öka eldriften och minska ångdriften. Av samma skäl fortsatte man elektrifieringen vidare norrut och nådde Lindholmen 1944, Frösunda 1945, Rimbo 1946 och Norrtälje 1949.

Om redan under 1945 eller 1946 kunde återgå till genomgående trafik med ånglok till Östra och på så viss slippa tidsförlust för lokbyte, det vet jag inte. Jag antar att bristen på kol och olja fortsatte ett tag efter krigslutet. 1946 tillkom också ytterligare två storlok och 8 stora motorvagnar (130-137, sedermera littera X7p). Som Gustav skriver fanns det från 1946 inget behov att köra ånglok söder om Rimbo (förutom vid akut lokbrist och liknande).