Ja, men det finns några obestridliga fakta.
Kvinnan ifråga bodde på Bergsgården, där hennes svärfar ägde mark. Den som läst mina andra inlägg vet att Bergsgårdgärdet ligger vid Hjällbo spv hållplats.
Kortet är enligt artikeln taget utanför hennes bostad. Dessutom står det i artikeln just nämnt att gatan Sandspåret är uppkallat efter banan som gick just där. Märk att det är Hembygdsföreningen som skrivit detta. De om några borde vara väl insatta i platsen.
Var och en kan ju se på plankgången mellan spåren att det passar till en tolvtums och två 10 I varje syns det som om en är bredare än de andra.
Vi kan utgå från att standardplank användes.
Det skulle passa till 0,891. Knappast bredare för då skulle inte tre plank passa in.
Harald har med hjälp av gamla kartor lokaliserat berget i fonden.
Någon säger att det är VGJ. OK.
Men det minsta jag begär är då att man utpekar platsen där det skulle vara taget, och inte spekulerar löst. Det kan jag göra själv, utan att skriva ned det
Söder om Olofstorp passar i varje fall, så långt jag kan erinra mig, inte terrängen in. Och inte kurvan heller. och norr därom finns inga sådana berg,bara slätter.
Telefonlinjerna ja, Det fanns massor av gårdar och hus uppåt Röseredshållet,
det är bara att kolla på kartan, och som kunde tänkas vara anslutna till den manuella stationen i Hjällbo.
Ångpanneföreningen kan måhända sitta inne med uppgifter om loken. En gång för kanske 50 år sedan hade SJK ett eller flera blad med uppgifter därifrån som bifogades SJK Meddelanden, men vilket, eller vilka distrikt det rörde sig om har jag inget minne av.
Freding i all ära, men vi vet ju inte i vilket arkiv han kikat.
Felskrivningar är legio.
Inte heller om de senare nämnda loken byggts om. Loket 1911 har ingen spårvidd angiven enligt Almqvist. Det var väl det som användes först i alla fall.
Sedan kan man väl inte bara bygga en bana utan att myndigheterna godkänt detta. Det borde finnas handlingar i Väg och Vattens arkiv, eller vem som nu handlagt detta. Koncession borde ha funnits, då man säkert måste expropriera mark för bygget. Det måste också funnits lokstall. De kunde ju inte stå ute i trettio års tid
De andra loken användes ju först på Tingstad - Sannegårdsbygget. Kolhamnen var klar 1914.
Först då kan de ha blivit lediga.
:-) Sune