Anders_W frågade i en tråd längre ned om de benämningar fig hs 2, fig hd 21 m.fl. som användes i SB säo under delar av 1980- och 1990-talen. Eftersom jag i slutet var 1970-talet var med och tog fram 1981 års RB säo och 1983 års SB säo, kan jag berätta om bakgrunden till dessa för svenska förhållanden lite märkliga figurbeteckningar.

I SJ:s säo var figurnumreringen endast löpande, bara med tillägget a, b, c etc. för olika signalbilder hos en viss signalinrättning. När en ny utgåva gavs ut kom numreringen därför ibland att ändras, något som upplevdes som opraktiskt. Exempelvis var det som numera i TTJ kallas signalbild ’lodrätt’ och signalbild ’snett vänster’ i en (växlings-)dvärgsignal fig 11b resp. fig 11c i 1947 års säo, fig 5b resp. fig 5c i 1959 års säo och fig 6b resp. fig 6c i 1973 års säo. En ställverksinstruktion utfärdad år 1971 blev alltså tyvärr felaktig redan 1973...

I Tyskland har man ända sedan 1930-talet använt kortbeteckningar för signalbesked av alla slag; det visste en av personerna i RB/SB-säo-arbetsgruppen. Exempelvis kan beskedet ’Halt’ (’stopp’) från en Hauptsignal (huvudsignal) också kallas Hp 0, medan beskedet ’Langsamfarht’ (’kör långsamt’) också kan kallas Hp 2. Bokstäverna Hp står naturligtvis för signalbesked från Hauptsignal. Ett annat exempel är Zs 1 för beskedet ’Ersatzsignal’ (’ersättningssignal’), som används för medgivande att passera ’stopp’ i en huvudsignal. Zs står för Zusatzsignal (tilläggssignal). Även om de där kortbeteckningarna formellt avser signalbeskeden, används de också för att beteckna signalbilden (utseendet), i exemplet ett rött sken för Hp 0 och en gul över en grön för Hp 2 och tre vita sken i form av en bokstav A eller ett blinkande vitt sken för Zs 1. Några särskilda figurbeteckningar används inte, och alla kortbeteckningarna, som förutsätts kända av alla järnvägare, förekommer flitigt i regeltexter, på ritningar, i tabeller m.m.

Tänk om man kunde undan problemet med de traditionellt växlande figurbeteckningarna i svenska säo:ar, tänkte man, genom att använda figurbeteckningar uppbyggda som de tyska kortbeteckningarna för signalbesked. De skulle kunna vara i många år och oberoende av nya utgåvor av säo. Sagt och gjort. I RB säo-1981 och i SB säo-1983 infördes denna nyhet enligt följande lista. Den finurlige kan nog själv genomskåda försöket till systematik i de valda beteckningarna.

(Som beteckning för signalbild har jag här använt den nuvarande i TTJ använda beteckningen, om sådan finns, annars en egen uppfinning.)

Figurbeteckning / signalbild / signalbesked (betydelse)

Huvudljussignal, ej kombinerad med försignal
Fig hs 0 / ’rött’ / ’stopp’
Fig hs 1 / ’en grön’ / ’kör’
Fig hs 2 / ’två gröna’ / ’kör 30’ (RB); ’kör 40’ (SB)
Fig hs 3 / ’tre gröna’ / ’kör 30’ (kort eller avkortad tågväg) (RB); ’kör 40’ (kort eller avkortad tågväg) (SB)
Fig hs 4 / ’två gröna och en gul’ / ’kör 30’ (hinder i tågvägen)

Huvudljussignal med gul vinkel på bakgrundsskärmen (endast SB)
Fig hs 0 / ’rött (med gul vinkel)’ / ’stopp’
Fig hs 2a /’en grön med gul vinkel’ / ’kör 40’

Huvudljussignal kombinerad med försignal
Fig hs 0 / ’rött’ / ’stopp’
Fig hs 2 / ’två gröna’ / ’kör 30’ (RB); ’kör 40’ (SB)
Fig hs 3 / ’tre gröna’ / ’kör 30’ (kort eller avkortad tågväg) (RB); ’kör 40’ (kort eller avkortad tågväg) (SB)
Fig hs 10 / ’grön och grön blink’ / ’kör, vänta stopp’
Fig hs 11 / ’grön och vit blink’ / ’kör, vänta kör’
Fig hs 12 / ’grön och två gröna blinkar’ / ’kör, vänta 30’ (RB); ’kör, vänta 40’ (SB)

Huvudljussignal med försignalering utan särskilda försignalsken (endast RB)
Fig hs 0 / ’rött’ / ’stopp’
Fig hs 1 / ’en grön’ / ’kör’
Fig hs 10a / ’grön blink’ / ’kör, vänta stopp’

Fristående försignal
Fig fs 0 / ’grön blink’ / ’vänta stopp’
Fig fs 1 / ’vit blink’ / ’vänta kör’
Fig fs 2 / ’två gröna blinkar’ / ’vänta 30’ (RB); ’vänta 40’ (SB)

(fortsättes i nytt inlägg, p.g.a. forumets teckenbegränsning)