Vilka olika hastighetsgränser fanns det inom de enskilda järnvägarna? Skiljde det sig från bana till bana? Styrdes detta av myndigheter? Fanns skyltarna från början på banor byggda på 1870-talet eller när började man med dem? Var det standard med vita, triangulära tavlor med grön text? På vissa tavlor verkar även längden på streckan för hastighetsminskningen finnas med. Slopades detta senare eller fanns det en skylt för minskad hastighet och en för ökad (utan strecka på)? Har sett en bild på en 30-skylt utan strecka angiven. Den satt förmodligen vid en lastplats med stickspår strax före en hållplats.

I styrelseberättelsen för Örebro-Svartå järnväg nämns det att Kungliga Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fastställde den största tillåtna hastigheten till 40 km/t till invigningen år 1897. Utöver denna av myndigheten fastställda maxgräns, bör det ha förekommit lägre hastigheter på grund av faktorer som spårläge, växel- och kurvradier, markförhållanden, etc. Huruvida det fanns hastighetstavlor för nämnda bana vid denna tid kan jag inte svara på.

Satt det kilometerstolpar/tavlor vid varje kilometer efter hela bansträckningen? Räknades kilometrarna upp från banans början till dess slut? Ex UGJ. 0 i Uppsala och XX km i Gävle? Hade man de 200-meterstavlor som nämns i banläran också?

Användningen av markeringar för avstånd till järnvägens nollpunkt förutsätter jag ha varit allmänt utbredd i Sverige eftersom den användes som referens när man skulle beskriva läget för exempelvis hastighetsnedsättningar eller stationers lägen.

Staten räknade normalt nollpunkten från Stockholm, medan man på Gotland kunde räkna från Visby och från övriga privatbanor utefter annan lämplig station. TGOJ hade åtminstone mot slutet flera olika serier av kilometerräkningar som kanske beror på att bolaget från början bestod av flera oberoende enskilda järnvägar. Än idag räknas f.d. FLJ sin nollpunkt med utgångspunkt i km 400 från Frövi och den övergår i Grängesberg f.d. BJs kilometerräkning som utgår från Falun där f.d. GDJs tar över i riktning mot deras förmodade nollpunkt i Gävle.

Fanns det kurvtavlor före varje krökning på banan?

Var banläran "bibeln" även för EJ?

Om den inte användes som en fundamentalistens bibel, så var den nog rätt spridd lärobok och därmed ett inofficiellt rättesnöre på flera sätt. Det vore onekligen intressant att försöka utreda hur SJ, Kungliga järnvägsstyrelsen och de olika enskilda järnvägarna i eller utanför Svenska järnvägsföreningen, samverkade på olika områden, mer eller mindre officielt...