Rent allmänt var det väl så in på 60-talet att järnvägstrafik skulle bedrivas av staten, d v s SJ, och täcka De Nationella Behoven. Såväl för gods som passagerare. D v s de och det skulle kunna flyttas från A (t ex Haparanda) till B (t ex Ystad) så enkelt som möjligt. Därmed uppfattades smalspår som krångligt och därmed olönsamt, egentligen oavsett trafikunderlaget. Framförallt då ’det regionala’ sådant. Lägg sedan på tron att bilismen -inkl i högsta grad bussar och lastbilar- fortfarande var framtiden så har man scenariot klart för sig.

’Regionala huvudmän’ för kollektivtrafik låg väl fortfarande några (?) år framåt i tiden, och i städer och kommuner körde man buss för att täcka sina lokala och regionala behov. Samt i viss mån spårvagnar (fast det ’dallrade’, även i Göteborg och Norrköping stundtals) och i Stockholm tunnelbana. Därmed hade i stort sett ingen intresse av lokal/ regional järnvägstrafik under dessa år.

Konsekvensen blev att smalspårsbanor lades ned eller breddades. I Göteborg blev det väl extra tydligt i o m att SJ ’utan knorr’ släppte västligaste delen av fd VGJ till lokaltrafiken som breddades och blev spårväg (och nedläggningplanerna för resten konkretiserades). Även för de vältrafikerade delarna av Roslagsbanorna närmast Stockholm fanns ju planer på nedläggning av trafiken och ersätta denna med bussar och tunnelbana, såsom också skedde för de nordliga delarna (längst bort från huvudstaden). Ja, fast enbart med bussar där då.

Och hade inte ’länstrafiken’ i Stockholm tagit över kvarvarande persontrafiklinjer, till en början som en ’provisorisk lösning’ i väntan på tunnelbanan, hade säkert dessa också varit borta idag. Precis som t ex Säröbanan i Göteborg (visserligen normalspårig, men utan (?) godstrafik till skillnad från ’sin Stockholmska motsvarighet’ Nynäsbanan, så..). Och Vikbolandsbanan....

Man kan ju leka med tanken att trafiken till Valdemarsvik fått vara kvar några år till; hade den då fått leva vidare till i dag om en ’länshuvudman’ kunnat ta över? Tja, underlag fanns säkert, inte minst sedan attityden mot bilismen ändrats, och idag finns ju idéer om en ’snabbspårväg’ åtminstone fram till Söderköping. Och troligast hade väl då varit just det, d v s linjen hade breddats och blivit spårväg, precis som Västgötabanan från Göteborg (även om den inte i sin helhet ersatte smalspåret fram till Sjövik).

/ L G