En sexaxlig personvagn. Spårvidder och krig. Edit (Fordon: vagnar)

av Stefan Skoglund, Thursday, September 29, 2016, 13:43 (2764 dagar sedan) @ Lennart Petersen

För att nå Tyskland (Berlin) från Sovjetunionen med samma materiel måste man "spika ut" 700-800 km spår med de problem det innebär i bredd och höjd ...och inte minst i tid.
Som oinitierad tycker jag det hade varit enklare med byte av dragkraft/vagnar inkluderande omlastningar.
Varför ändra från normal till bredspår i ett läge där tiden var dyrbar. Som konsekvens blev ju också den "normalt" använda materielen oanvändbar på dessa linjer...Teorier ??


Trivialiteter... om man är diktator och just är på väg att vinna ett krig. (Och fienden har tagit med sig alla normalspåriga fordon på flykten.)

Edit: läs även detta inlägg.


Det här var nog helt nödvändigt för att klara logistiken kring kriget.
Det mesta av normalspårsmaterielen var ju förstört antingen direkt i strid eller sprängt av tyskarna som inte lämnade något användbart efter sig.
Och det gällde alltså att försörja tre armefronter (armégrupper) på över tre miljoner man eller runt 150 divisioner med mat ammunition och alla slags förnödenheter. Som en jämförelse kan ju nämnas att det behövdes 105 tåg för att frakta den s,k division Engelbrecht genom Sverige.
Ovanpå det egna behovet av förnödenheter så tog man faktiskt på sig att efter krigsslutet försörja östra Tyskland med mat och detta trots att det rådde hungersnöd i Sovjet. Det här är lite omskrivet , de ryska trupperna hade plundrat och farit fram fram till krigsslutet, marskalk Sjukov erkände utan omsvep "vi betedde oss väl inte som gentlemän direkt" men vid krigsslutet kom en omsvängning i attityden mot tyskarna som man väl hoppades kunde användas i en allians mot västmakterna om det blev någon fortsättning.
Så bredspåret till Berlin behövdes nog fullt ut kan man tänka.
-----------------------------------
Denna omsvängning i attityd till tyskarna finns f.ö väl dokumenterad i Pravda.
Propagandachefn Ilya Ehrenburg hade eldat på för fullt och målat ut tyskarna som djävulens anhang och liknande men så vid krigsslutet
kom en märklig artikel med rubriken "kamrat Ehrenburg överförenklar" och där fick han ovett och fick veta att tyskarna i grunden var ett hederligt folk som råkat i händerna på banditer. Artikeln var undertecknad med signatur men alla förstod att det bara fanns en som kunde våga sig på att skriva så...

Jag funderar ... i Nostalgia (tror jag det var) skrevs det en gång i tiden om Tysklands serie av krigslok (serie 52) och dess stora numerär inklusive den omfattande tillverkningen i central- och västeuropa. Av den så får man intrycket av att författaren inte förstår hur mycket material som går åt om man ska försörja flera fältarmeer samtidigt inklusive den omfattande inspikningen/ombyggnationen av Sovjetunionens järnvägar som Wehrmacht var tvungna till.

För samtliga krigförande länder var omfattande järnvägstransporter krigsnödvändighet !

Tyskland exv hade inte överhuvudtaget råd att förse sin arme med den mängd lastbilar (och tillhörande bränsle) som nominellt sätt skulle finnas i varje division.
Wehrmachts infanteridivisioner använde nästan enbart hästtransporter i sin tränghantering medans Englands arme avhästades under 20-talet.

USA var beroende av sina järnvägar från 1941 och fram till 1945 - ingen järnväg ingen transport av pansar- och infanteridivisioner från utrustningsplats/utbildningsetablissemang till en Atlant-hamn !

Att då inte förstå varför järnvägstransporter var en strategisk nödvändighet... efterskottbetraktarens blindhet ungefär.


Hela tråden: