På flera av de förenade stationerna fanns det ett eget rum för posten med en egen Postlucka. Bl.a i Storsjö där jag från och till skötte posten. I Lakvik fick man hålla tillgodo med att knacka på Biljettluckan. Det fanns inga postfack i väntsalen utan dom fanns inne på Expeditionen. Posten levererades då genom biljettluckan. Mjölkbilen tog även med sej ett antal Läderväskor(6-7st) till gårdar söder om Lakvik. De var färdigpackade kl 07,00. De kom tillbaka med Mjölkbilen vid Middagstiden . De hängdes på mjölkpallarna på morgonen och mej veterligt försvann aldrig något. Det hade nog inte funkat i dag med alla klåfingrade.

Då kan jag ju berätta hur det var i Bolmen där jag tillbringade mycken tid hos morfar. Där var det alltså järnvägen som skötte posten och man uträttade postärenden och frågade efter posten i biljettluckan. Men som ett alternativ kunde man skicka in posten till Co:s affär och så höll dom reda på om man hade brev när man handlade. Men i slutet på 50-talet moderniserades det och man satte upp postfack i väntsalen så man hämtade posten där.
Att hämta posten kunde ibland gå väl informellt till . En av de mer bemärkta sommargästerna i byn var den fina familjen Munk af Rosensköld och en historia som gick runt i byn (det hände inte så mycket roligt) var när en av familjens medlemmar som vanligt tog sig friheten att gå in i järnvägens expedition för att leta efter familjens post. Men nu hade det kommit en ny mer strikt och barsk stins (stationsföreståndare var det väl antar jag ) som blev mycket förargad över att se en främmande person på expeditionen och frägade vad i h-e han gjorde där. Ärendet förklarades vilket ledde till en ny utskällning och den utskällde försvarade sig förnärmat med " jag är Munk af Rosensköld" vilket ledde till att barske stinsen förlarade att "om ni så är munk af helvete så ut ska ni". Detta ansågs vara roligt på bygden och berättades runtom.