När tunneln i Storsjö sprängdes bort bodde vi i Stationshuset där. Min far var föreståndare och han hade ett ansträngande jobb under hela breddningen. Mittemot stationen hade AMS en barack med 40 arbetare. De mesta var alkoholister och levde rullan ibland. När man sprängde ner tunneln blev det en natt strul. Inga tåg kunde gå på halva dagen. Det blev buss mellan Överum- Storsjö. Framåt middagen hade det samlats 5 persontåg och 1 lokalgodståg i Storsjö på 3 spår. Jag minns att godståget fick men dela i 3 delar och placera där det fanns några meter ledigt.När breddningen var klar upphörde Tågklareringen och Far fick ut och vikarera bl. a i Lästringe nästan ett år. Sedan blev det Nelhammar för honom. Far och mor bodde kvar i Storsjö till Januari 1973 då de flyttade till Björsäter. Då blev det tjänst i bl.a Linköping och Bjärka-Säby. Under breddningen flyttades hela tiden Bussersättningen mellan olika stationer varefter arbetet fortskred. en mycket rörig men rolig tid i alla fall.