Åhå, stort tack för redogörelsen!

DFo6 3096 (fd OKBv följevagn/hjälpvagn) kommer få renoverade hjul samt under året ersätta DFo33 3918 som kommer att skrotas.

Är vagnen överflödig, eller mår den illa på något sätt? Fast det kanske finns kvar drösar av lika eller liknande vagnar?

F7 3188, renoveringen av den fortgår med målet att den blir följevagn till restaurangvagnen.

Kul! Den vagntypen gillar jag!

Åh, nu skulle jag kunna skriva en hyllkilometer om ungdomens extrajobb på resgodset på Cst, om när halva Stockholm köade ända ut på Vasagatan framför polleteringsdisken vid jul-, sportlovs- och påsktid. Semestertid också, för resten. Minns ni den? Industrisemestern!

Ofta blev vi skolkillar dessutom inringda till tidningslastningen på kvällarna, särskilt då tidningarna kom ut med extraupplagor eller innehöll extra bilagor. Det stod hela släpor av finkor och FV1, och inte minst F4 och F7 och hela litteratabellen inkl Bf1, BF2 eller BF3 uppställda på spår 8. Redan vid nio-tiden på kvällen började lastbilarna rulla in på plattformarna och hela kedjan av "langen går" gick igång för att tömma bilarna. På bilen stod en langningsledare och i vagnen stod en lastningsledare som dirigerade fram de tunga buntarna till rätt del av vagnen (utifrån hur vagnen sedan skulle lossas under nattens färd). Alla i kedjan ropade till näste man vart bunten som skickades från hand till hand skulle och lastningsledaren lyssnade och pekade och prickade av på en lastningslista.

Det gick förvånansvärt fort att tömma en lastbil på tidningsbuntar, men genast rullade nästa fram. Det pågick dessutom samtidig lastning av flera vagnar. Det är också imponerande hur mycket som rymdes i även de små vagnarna, tex FV1. Oftast stuvades vagnarna till ungefär takfotshöjd, men några gånger fylldes vagnarna ända till hjässan.

Lastningen pågick i ett jädrans tempo även fast till slut Cst:s växlingspersonal gick emot vagnssättet med Ub-loket och började svära och ville stänga skjutdörrarna på vagnssidorna. F-vagnarna skulle sedan växlas in i natt-tågen till Malmö, Göteborg och Långsele/Östersund (eller Oslo?) som nu stod på spåren 10-12. En del lastning fortsatte också i vagnar som var inväxlade i natt-tågen redan från Hagalund.

Ja, ända till tbfh vred på A-signalvreden på plattformen var det en jäkla rush med folk och lastbilar, rop och ljudet av tunga skjutdörrar som öppnades och stängdes. Sen blev det med ens alldeles öde när tågen hade gått...

Under högtrafiktid på järnvägen var det fullt ös även på resgodset, och ibland fick motsvarande "langen går" tillgripas även för skidor, resväskor mm. Med tiden blev man bra duktig på dels destinationsorter och omlastningsstationer, och dels lastningsplanerna för resgodsvagnarna i resandetågen vilket krävdes för att underlätta för tågpersonalen och resgodspersonalen på destinations- eller omlastningsstationen. Dessutom hanterades även expressgodset av resgodspersonalen, så allt från småpaket till tunga pall-lastade maskindelar på upp till ett ton var inte alls ovanligt, både som ankommande och avgående gods.

Jodå, jag visste en gång transportvägarna för resgods till Sunne, Veberöd, Ljusfallshammar(!), Braås, Skutskär, Dala-Floda och Sälen(!), Mölle(!) och Svenstavik, Haparanda, Piteå och Jokkmokk. Ofta kunde olika vägar vara aktuella beroende på tid på dygnet så att godset lämnade Cst olika vägar för att snabbast möjligt nå fram till destinationsorten.

Det skulle vara kul att så här efteråt läsa igenom hela listan över resgods-orter och transportvägarna dit från Cst. En hel del småorter hade redan förlorat persontrafiken på järnväg, men bara det fanns personal kvar av något skäl så gick det ofta ändå att sända resgods. Jag antar dock att i de fallen gick godset sista biten med styckegodslastbilen (Svelast) eller kanske med landsvägsbuss. Ljusfallshammar (ovan) borde vara ett sådant exempel. Vetlanda borde ju varit ett sådant exempel, men det sägs ju att just där fick styckegods och resgods åka smalspår från Sävsjöström?

Jag minns att Tkm Resgodset (Trafikmästaren, skiftledare skulle det kanske heta idag?) testade mig i början på ett gäng ortsnamn, bland annat minns jag att jag skulle ange ortens läge och dess transportvägar för Brattfors, Bratteberg, Brattsbacka och nått mer på "Bratt". Hur det gick? Bra, antar jag, annars hade han nog skällt! :-)

Jaja, kaffet är slut!