Stationsblockering (Signaler/säkerhet)

av mamma Ulla, Åmotfors, Thursday, December 11, 2008, 22:33 (5586 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Tack för denna klargörande beskrivning! Ytterligare några frågor:

När tkl hade gett medgivande för en tågväg, så kunde ställverksvakten lägga om tågvägshandtaget, som ser ut som små vågräta handtag, som kan ställas uppåt eller nedåt.


Alltså de handtag som jag med en mer ålderdomlig term kallar tågvägshävstänger.

Ja, din term är nog den rätta. Funktionen är densamma som t.ex. tågvägshävstängerna som sitter i ändarna på vevställverk. Och för den delen, låsreläerna i reläställverk, eller de variabler (A och B) som markerar att en rörelseväg är låst i ett datorställverk.


Kunde ställverksvakten se att tkl givit medgivande för en viss tågväg? Med vanliga blockfält och liknande anordningar finns ju en sådan indikering

Minnet har bleknat, men jag vill minnas att det var indikeringslampor. Vita och röda kanske.


När ställverksvakten hade ställt tågvägshandtaget, så låste han fast det (låste tågvägen) genom att trycka på en knapp ovanför handtaget. Det sa då "plopp" och en låsplunch åkte ner och låste fast handtaget.


Alltså samma funktion som med likströmblockfält


Därefter kunde ställverksvakten körställa signalen med tågvägshävstången. En röd hävstång för den aktuella signalen.


= signalhävstång?

Ja, precis. På bilderna ser man att en del av dessa är nedfällda mot golvet. Det innebär att signalen är ställd på "kör".

När tåget passerade tågvägen så låstes den upp automatiskt. Även detta bekräftades med ett karaktäristiskt ljud från lådan med tågvägshandtagen.


Gällde detta både infarter och utfarter? Låstes infartstågvägarna i så fall upp - innan det fanns spårledningar i tågspåren - av isolerskena + rälskontakt?

Jag ska inte ta gift på exakt hur vägarna löstes ut, men jag tror inte att det fanns några rälskontakter. Ett stalltips är att det var en mycket enkel funktion, växelspårledning belagd och sen fri igen.


Det fanns inga beroenden mellan de två ställverken, vad gäller tågvägar. Vägarna kunde ställas oberoende av varandra. Från början fanns inte heller några spårledningar på tågspåren, utan det hängde på ställverksvakten att göra tågvägsinspektion (han hade ju bra överblick över bangården) innan han (hon) ställde signalen på kör.


Kom spårledningarna till först när det lilla ställverket slopades 1979?

Jag vill minnas att det var något tidigare, efter en incident när en iofs duktig ställverksvakt gjorde en malör och släppte in ett tåg mot ett som stod inne. Som vanligt på Roslagsbanan så hände ingenting, lokföraren upptäckte hindret i god tid.

Det där att det inte fanns några beroenden mellan ställverken kan ju låta märkligt. Man skulle alltså kunna ställa fientliga tågvägar rakt in mot varandra från olika håll. Det var dock så enkelt att det inte fanns några fientliga tågvägar. Till och från Djursholm fanns det bara tågvägar in till (och ut från?) vänsterspår. Om det skulle vara nödvändigt att ta in till ett annat spår, så fick man tillämpa Säo § 52.

De där roliga ljuden från låspluncharna var väldigt karakteristiska. Man hörde exakt vilken tågväg som löste ut, med ett speciellt "klock" (ungefär som när man får frispel i ett flipperspel). Någon av låsningarna lät "dunk-dunk-dunk", för plunchen studsade ner mot tågvägslinjalen som den skulle låsa. En av tågvägarna i norra änden, som normalt aldrig användes, lät "doff" när den låstes, förmodligen för att den föll ner i ett kompakt lager damm.


Hela tråden: