Hur många vagnar kopplades efter X4p resp X7p som var svagare än X9p?

Det där var inte så svartvitt då som nu. Idag kan en X10p bara mata värme och lyse till en mellan- och en manövervagn och ett sådan trevagnssätt kan multas med ett likadant. Plattformarna är också anpassade för max sexvagnståg.

På den tiden fanns en vagnviktstabell som visade hur många ton som en motorvagn av resp typ fick dra på resp styrka, detta för att motorerna inte skulle överhettas. De var alltså t ex lägre vagnvikt från Viggbyholm till Rydbo än tvärtom p g a Rydbobacken.

I normal trafik kunde man naturligtvis inte utnyttja dessa maxvikter, det vore ju extremt opraktiskt om motorvagnen bara orkade med sitt tåg åt ena hållet. Dessutom accelererade ett tåg med maxvikt extremt långsamt. Det senare kunde man kanske acceptera för ett direkt tåg Rimbo - Stockholm med bara ett uppehåll längs vägen, men inte i ett lokaltåg med stopp och start hela tiden. När man la de tidtabellen för ett tåg fick man fastställa vilken typ av motorvagn eller lok som skulle dra och vilken tågvikt som skulle vara max. Från det kunde man räkna ut vilken körtid tåget behövde från stationen till station.

Dessutom skulle tågen helst rymmas inom plattformar som dock var olika långa på olika linjer och på olika platser. Det förekom dock tåg som var för långa för plattformarna vid trafiktoppar, plattformarna var ju inte så höga då så skillnaden på plattform eller inte var inte lika stor.

Om vi går fram till de sista åren som gamla vagnarna rullade så var det vanliga max två vagnar efter X2p, X3p och X4p medan X7p och X9p mest gick i manövervagnståg "BUP-tåg" om totalt fem vagnar (motorvagnen inräknad). Loken och de sjuor som inte var anpassade för manövervagnar drog tåg av olika längd men något insatståg i rusningen gick med "sjua" och fem passvagnar och det lät annorlunda när det startade från Mörby eftersom det accelererade lite segare än ett BUP-tåg.

Sedan fanns "griståget" som bestod av loket "Grisen" (Bap 3250) + två passvagnar + en motorvagn ofta X3p 33. Det användes i vissa insatståg som vände i Hägernäs (där det inte fanns rundgångsspår då) eller hade för kort vändtid i Näsbypark för att hinna med rundgång. Ibland var 33:an eller 3250 eller båda utbytta mot X3p eller X4p. Jag nämner griståget eftersom det var ökänt för sin långsamhet - så det visar att det gjorde skillnad på accelerationen att ha en fjärde vagn att släpa på.

Lite om långa tåg längre tillbaka har jag skrivit här.