Längdmätningen tjänar som utgångspunkt för lokalisering av olika anläggningar och föremål längs banan. För det ändamålet brukar utgår man från närmaste kilometerpåle "före" den punkt som ska anges. Som sägs i andra inlägg är det inte säkert att det är exakt 1 km mellan pålarna. Man kan nog säga att det nästan aldrig är fallet. Man mäter ju inte exakt längd längs spårets krökning utan - förmodar jag från egen, kanske något gammal, erfarenhet - längs 20 m långa kordor, som erhålls med mätlinan. Det betyder att kilometrarna vanligen är något längre än 1000,000 m längs spåret, eftersom cirkelbågarna i kurvorna blir något längre än kordorna.
Och vid linjeomläggningar kan skillnaderna bli ganska stora. Vanligen förkortas banan, men vi har ju i diskussionen också sett exempel på motsatsen.
Men längdmätningens uppgift är ju att någotsånär noggrant ange var längs spåret föremål finns eller ungefär hur långt det är mellan punkter där passagetider ska anges. Prylarna hittar man nog i alla fall, och för gångtiderna ligger skillnaderna inom felmarginalerna.
Så den som vill veta exakta avstånd mellan punkter på järnvägsnätet får nog förbli i ovisshet, i varje fall om man använder längdmätningen.
Sedan länge finns ju också 200-m-pålar i längdmätningen.
Sven B