Jag har några vaga minnesbilder från grusförsörjningen av upprustningen av Norra stambanan mellan Karsjö och Ramsjö, alltså den del av det södra enkelspåret som låg inom Sundsvalls bandistrikt. Upprustningen gjordes under 60- och början av 70-talet. Man använde grus i stora mängder för bankettbreddning, frostisolering vid urgrävning (två lager begagnade sliprar och en halv m grus) och för isoleringslyft, alltså höglyft ca ½ m för profiljusteringar och frostskydd. Eftersom urgrävningarna omfattade ca 30% av huvudspårlängden och grushöglyften ca 50%, gick det åt stora grusmängder.
För bankettbreddningen vill jag minnas att man tog grus från Överhogdal, där gruset var väl finkornigt för att passa som ballastmaterial. Detta (alltså för urgrävningarna och höglyften) togs i huvudsak från Juån, vars gruskvalitet var bättre lämpad för det ändamålet.
Mellansjö grusgrop användes inte under min tid, annat än möjligen sporadiskt. Det fanns också grus i Hybo öster om Ljusdal, men den grusgropen användes mest som skrotningsplats för ånglok. Sådana jobb ordnades för att ge banarbetarna sysselsättning under vinterperioden.
Samtidigt pågick samma typ av arbeten mellan Bräcke och Forsmo på bd Suc. Jag har för mig att isoleringsgruset också där togs från Juån, medan Hjälta mellan Långsele och Sollefteå fick leverera grus för bankettbreddningen.
Minnesbilder, inte dokumenterade... Nästan 50 år gamla...Så kom gärna med invändningar!
Sven B