Fin men skrämmande bild! Tänk vilket fint transportsystem som bara slängdes på soptippen. Miljövänligt och kapacitetsstarkt! Många av mustangerna stog där och glänste i solen bl.a Hägglundarna A26 som använts sparsmakat i trafiken de sista åren. Det var stora pengar som försnilades från stockholmarna både i Högdalen och i skrotningen av infran ute på stan!

Men menar du att man skulle kunnat behålla spårvägen i innerstaden? Den spårvagnstrafiken hade väl för övrigt redan börjat läggas ned långt före H-omläggningen 3 september 1967?! Många linjer hade ju redan försvunnit. Skulle man trots allt ha kunnat anpassa och använda kvarvarande minskade spårsystem även efter omläggningen till högertrafik? Hade det varit tekniskt och praktiskt möjligt? Och vad skulle det i så fall ha kostat?

Lägg därtill en nödvändig ombyggnad av vagnparken med ändrad dörrplacering, något som säkert inte hade varit billigt att göra. Dels hade nog inte alla gamla spårvagnar lämpat sig för en konvertering och dels hade man nog ändå tvingats till kompletterande nyköp. Det senare knappast idealiskt eftersom man då skulle få olika vagntyper i systemet med därtill hörande högre underhållskostnader.

För övrigt undrar jag vad du menar med 'bl.a Hägglundarna A26 som använts sparsmakat i trafiken de sista åren'? Hade man använt vagnarna 'sparsamt'? Eller hade man använt dem kräset för endast mycket speciell trafik, men i så fall varför det?

Vad det gäller ex.vis spårvägslinje 4 har de väl aldrig lyckats ersätta den på ett nöjaktigt sätt. Patetiskt med blå bussar och linjenummer 4 precis som det skulle göra skillnad! En buss är en buss!

Och där skruvade och skruvade man i vagnarna för att rädda det som räddas kunde! Vid ett tillfälle skulle man bränna en hög vagnar men avvaktade tills jag hade tagit det jag ville ha. Det var ju storstilat på sitt sätt men tragiken är lika djup för det!

F.ö så får vi väl . anse att det är linjen Östermalmstorg - Ropsten som fyller 50 år och inte bara delsträckan. (Om det inte var så att linjen Östermalmstorg-Karlaplan var i trafik tidigare som vändspår för Östermalmstorg då kan det förstås diskuteras).

Mr H

Naturligtvis så skulle man ha bedrivit en helt annan trafikpolitik än att driva spårvägsnedläggningarna i absurdum! Inte kan väl du Arne tycka att busslinje 4 är ett under av rationalitet? Var busslinje 47 det? Var det därför man återgick till spårvägslinje 7?
Dessutom så har ju tidens gång talat för spårvagnarna framförallt i termer av miljövänlighet och kapacitet. Sedan så ska vi inte glömma en viktig faktor som oftast glöms bort i sammanhanget, stockholmarna gillade ssina spårvagnar och sörjer de faktiskt ännu!

Om Mustangerna klarade att byggas om i såväl Malmö (identiska mustanger) som Göteborg så borde det även vara möjligt i Stockholm! Hur kan man tro något annat? Släpvagnarna kunde liksom fallen i Göteborg och Malmö köras baklänges ett mycket ekonomiskt sätt att anpassa de till högertrafik. Det befintliga nätet som inte ersattes med tunnelbanan skulle givetvis fortsatt utvecklas med nya linjer och sträckningar. Det skulle ju annars vara en mycket egendomlig politik att investera i ombyggda vagnar men inte en successiv uppgradering av systemet de trafkerar.

Det var givetvis inte gratis heller att ersätta och bygga om bussarna, att det skulle vara speciellt mycket dyrare att bygga om spårvagnarna är väl föga troligt. Vad det gäller Hägglundarna A26 kan jag bara hänvisa till det som Harald skriver och tillägga att i och med att de var udda med dåligt rykte och dessutom inte kunde dra släp så sattes de på undantag. Däremot fick många A26:or sent revision vilket visade sig genom att de stog och glänste på skroten i Högdalen inför bränningen.

Jag brukar skoja om att jag var den sista A26-resenären då jag åkte A26 482 efter lokomotor på skrotens "snöspår" i mars 1968.

Mr H