Min mor, född 1919 och uppvuxen i Sala, berättade flera gånger om Krylbo-smällen. Hon hade då flyttat hemifrån, men var hemma i Sala på besök, och skulle hälsa på släktingar i Krylbo. Hon och en av systrarna klev av tåget i Krylbo några timmar efter smällen. Passagerarna slussades skyndsamt ut från stationen, och kunde inte se mycket, men en kusin passade på att låna returbiljetten, för att kunna komma in och se.

Min mors faster bodde på andra våningen i ett hyreshus. Hon hade stått överst i trappan när smällen kom, och slungades ned i farstun nedanför. Ingenting brutet eller så, men hon var omskakad och mörbultad.