Om du tar på dej glasögonen och tittar på skisserna från 1860 och 1913 så ser du att fastigheten smalnar av i en spets samt att det står en byggnad precis efter skivan, så det hade inte fått plats mer spår men däremot hade man ju kunnat göra bangården kortare totalt sett men det ville man väl inte, och skivan behövdes kanske även för att vända lok åtminstone i början? Den lilla spårsnutten efter skivan (endast någon meter) kan jag inte förklara, kanske hör den till vändskivesymbolen och fanns inte i verkligheten?

Ofta har man en liten spårsnutt efter en vändskiva mitt emot varje spår, så att man inte omedelbart ska spårar om man råkar köra någon decimeter eller meter för långt. Tyvärr syns inte den änden av skivan på fotot av den gamla skivan, så det är svårt att veta hur det verkligen var.

När nya stationshuset sedan byggdes (varvid fastigheten verkar ha utvidgats något i nedre högra hörnet) blev ju bangården ännu kortare och då kom ju skivan ännu bättre till pass. Ett ca 20 m längre utdragsspår hade ju avsevärt stört kommunikationerna över planen mot stationshuset.

Ja, skivan flyttades samtidigt som den byttes till en sektorvändskiva, och placerades mitt framför gamla stationshuset. (Det framgår både om man jämför de två fotona och av spårskisserna (1913 resp 1937)). Fotot med nya skivan anges vara taget 1918 så mellan 1913 och 1918 byggdes den nya skivan. Den ser ny ut på fotot så 1918 är nog troligt. Efter den nya skivan finns en betongmur för att fånga upp lok som går för långt, istället för korta spårstumpar. Betongmuren hade troligen ett par rejäla träbalkar i bufferthöjd, som på en stoppbock.

Som du skriver så är ju skälet till att kosta på en dyr och komplicerad vändskiva i stället för en billigare och enklare växel är just att spara plats i längsled.

(Länk till bilderna och spårskisserna finns i mitt inlägg ovan.)