J 1299 kom ju från lokhuset i Knivsta norr om Stockholm. Jag och min framlidne resekamrat befann oss en sen kväll vid lokstallet i Alvesta och fotade fordon som vilade över natten. Då rullade ett södergående godståg förbi på väg mot stationen med ett J-lok i kroken som visade sig vara J 1299. Vi sade direkt att det loket skall vi åka med på den sista resan mot Vislanda. Tidigt nästa morgon var vi åter vid lokstallet och pratade med lokomotorföraren och växlaren och hörde oss för om det gick att medfölja på just 1299 på dess sista färd vilket gick utmärkt. Vi placerade oss ombord och påbörjade med att skrapa tectyl från sidorutorna så vi kunde se ut medan loket skumpade och ryckte i färdriktningen. Lokomotorn var Z65 551 samt ett antal O-vagnar med lokdelar m.m. som fungerade som skyddsvagnar. Väl framme vid skroten möttes vi av Hr. Ekholm som genast kände igen oss från tidigare år och inbjöd oss på fika med dopp i personalrummet för att därefter kort meddela att vi gärna fick plocka souvenirer förutom på ett par blivande museilok där bl.a. S10 1726 fanns i väntan på transport till Sundbyberg. Vi visade sedan upp vad vi hittat och med hans godkännande och efter ett antal tagna foton åter embarkerade lokalgodståget men nu i hytten på Z 65:an för återfärd mot Alvesta och bilen för vidare färd söderut på vår tågsafari. Vilka härliga minnen som dyker upp emellanåt.
tobbe

Underbar berättelse, låter som en fantastisk tid som jag tyvärr kom ca 10-12 år för sent för att kunna uppleva. Men fr.o.m runt 1979-80 hann jag med att uppleva en hel del av gamla SJ som fortfarande levde kvar, där man kunde fråga om att åka med på en vut, eller be om ett extra fotostopp vid någon hållplats, eller t.o.m att som 16-åring få sin första upplevelse att få framföra ett spårbundet fordon av en snäll SJ förare som frågade om man ville prova köra lokomotorn och som därigenom banade väg för vilket yrke man skulle välja. Allt sånt som gick då, som t.ex. din berättelse kan ju bara dagens järnvägsintresserade drömma om att få tillstånd till genom att bara fråga växlaren och lokomotorföraren som man inte ens känner.
Prova att knacka på dörren till hytten på t.ex. ett av Tåg i Bergslagens tåg och fråga om hen kan stanna lite extra vid någon mindre ort så du hinner av och ta ett par bilder, lär knappast bli ok på den förfrågan, finns inte tid till idag. Och att kunna ta ett steg ner från perrongen i spåret och ta bilden därifrån är idag livsfarligt och därmed givetvis förbjudet.

The Times They Are A-Changin´