Flyttar upp detta i en egen tråd!

Jag läst om s k short and long section. Men hur många mellanplatser kunde förbikopplas? Delsträckorna skulle ju dagtid kunna skötas var för sig.

Det mesta jag känner till är 13 platser: Ludvika-Kil nattetid, för ensamma godståget 6781. Med passage av flera banmästar- och polisdistrikt: Saken diskuterad t o m arbetsmiljömässigt.

Så många som behövdes och som kunde kopplas ur. Den längsta sträckan jag kände till var Wrexham Croes Newydd North Fork - Weston Rhyn (ungefär 17km) på banan mellan Chester och Shrewsbury, där man kunde koppla ur ställverken vid Croes Newydd South Fork, Rhos Junction, Bersham, Johnstown and Hafod, Ruabon North, Ruabon Middle, Ruabon South, Cefn, Fron Sidings, Whitehurst, Black Park och Chirk. Vare sig Croes Newydd North Fork eller Weston Rhyn kunde kopplas ur då det fanns järnvägsövergångar som styrdes av dessa ställverk. Det innebar att inga tåg kunde gå om dessa två ställverk inte var bemannade (då skulle grindarna vara stängda över spåren och alla signaler visa stopp). Med det skrivet så var ställverken vid Weston Rhyn, Ruabon Middle och Croes Newydd North Fork alltid öppna. Hela banan har nu fjärrblockering som styrs från Croes Newydd North Fork.

Intressant med 14 ställverk på 17 km! Var i följden låg de ständigt bevakade platserna? D v s hur många platser förbikopplades per avsnitt? Kunde en enstaka mellanplats fritt "gå in och ut", som i Sverige? (Här bygger ju systemet på telefonsamtal och journalföring). Eller måste det ske gruppvis mellan de ständigt bevakade platserna?

Rent geografiskt mäter Ludvika-Kil 160 km.

Ställverken på sträckan är listad i ordningsföljd från norr till söder. Ruabon Middle låg ungefär halvvägs. Samtliga ställverk kopplades in och ut var för sig enligt normal brittisk praxis.

Att det fanns 14 ställverk på 17km har delvis med stationerna att göra och delvis med spårbundna industrier och bibanor. (Notera här att banan blev klar 1848 och var dubbelspårig från början, inklusive två stora stenviadukter.) Johnstown and Hafod, Ruabon Middle, Cefn, Chirk och Weston Rhyn var stationer som skulle bevakas då passagerartåg gick (Weston Ryn var även startpunkt för industrispåret till gruvan vid Ifton Heath). Rhos Junction och Ruabon North låg på platser där enkelspåriga bibanor lämnade huvudlinjen och var därmed platser där man tog och lämnade tillbaka tågstavar. Croes Newydd South Fork var södra ändan av triangelspåret vid Croes Newydd (som ledde upp till malmbangården), men var också ingången till den allmäna godsbangården samt södra infartspåret till lokstallet i Croes Newydd. Bersham samt Johnstown och Hafod låg vid stora gruvor, Fron Sidings låg vid ett dagbrott. Ruabon South låg vid platsen där den dubbelspåriga bibanan till Llangollen och Barmouth lämnade huvudlinjen. Whitehurst och Black Park var rena blockposter, som behövdes pga trafikvolymerna på banan. I praktiken så hade alla ställverken utom Weston Rhyn, Ruabon Middle, Rhos Junction och Croes Newydd North Fork personal som gick tvåskift (Rhos Junction hade endast enkelskift, de andra tre hade treskift).