I varje fall i Krigssjukvårdsplanerna från 1937 och 1940 (men inte 1951) finns Svenska Röda Korsets Sjukhuståg Hc med, och det ska utrustas i Visby. Plats för 40 vårdplatser (liggande) vilket var betydligt färre än för motsvarande smalspåriga tåg på fastlandet. Tågsammansättning 3 Co och 2 F. Tanken var nog att sårade skulle transporteras till lämpligt krigssjukhus, vilket det fanns flera av på Gotland.

Tack för intressant info! Tre av GJ sju Co (rätt räknat?) skulle alltså ha undanhållits allmänna trafiken - med stora problem (Litt F nog lättare att ersätta): Beredskapen fördubblat resandet gentemot mellankrigsåren (John Kvarnstedts GJ-historik). Man byggde också Co nr 11 på egen verkstad 1942. "Sidobolagen" SlRJ och KlRJ hade nog samma kapacitetsbrist.

Jag kan dåligt den totala sjukvårdsbilden på Gotland: Av beredskapssjukhusen bara Lärbro känt,
nära Fårösunds kustartilleri. Vid krigsslutet använt för rehabilitering av tidigare koncentrationslägerfångar.

1940 fanns krigssjukhus planerade i Klintehamn, Hemse och Lärbro, alla med kapacitet på 500 personer vardera varför de var relativt stora. Flera av dessa eller kanske alla sattes väl också upp helt eller delvis under beredskapsåren. 1966 års planering innehöll bara Lärbro och Nors-Bräntings.