Telefoni på Västerdalsbanan. (Bana)

av Kjell Aghult @, tisdag, november 14, 2017, 15:24 (6 dagar sedan) @ BM

Jag vet inte om Västerdalsbanan, fd Björbobanan och sen fortsättningen, Björbo-Vansbro och under min tid till Malungsfors någonsin hade injetelefoni eller om den revs före min tid.

Alla järnvägar för allmän trafik haft stolplinje för telegrafi (i enklare fall tidig telefoni). Den var ju järnvägens "livsnerv", använd för långt mer än tåganmälan m m.
Hela landet fick tids nog rikstelefon, banvaktsstugorna avfolkades och vägvakterna försvann.
Först att helt gå över till rikstelefon var veterligen NKLJ ca 1965. NBJ följde efter 1968
Ervalla-Bofors och på Bredsjölinjen. I övrigt fanns telekabel, betald med SJ försvarsmedel.

Liksom vid NKlJ kom lokradio först senare. Vid störningar fick lokf söka låna rikstelefon, liksom dåtida bussförare på landsbygden. Sagt av min förste trafikarbetsgivare,
AB Omnibus: "En chaufför måste alltid ha tioöringar på sig, så han kan ringa från telefonautomat".

Stolplinjerna murknade med tiden och blev osäkra att gå upp i: Ett problem även för Televerket. På en rad sidolinjer revs de därför med tiden, t ex Kil-Torsby 1984. Ersättning i tågen blev här NMT, en tidig form av mobiltelefon.
.


Hela tråden:

 RSS-feed av trådar

powered by my little forum