XG1p 432 i drift (Järnväg allmänt)

av Anders Jansson, Saturday, November 18, 2017, 19:39 (2322 dagar sedan) @ Ola Almquist

Ett annat utdrag från samma artikel:

Spångenäs–Vimmerby
Vid förstatligandet av NVHJ trafikerades Spångenäs–Vimmerby med
NVHJ X 1 (SJ XF1p 715). Denna udda motorvagn av Slipmaterials tillverkning
hade bara 20 sittplatser varav 16 i resandeavdelningen. Som
släpvagn i några tågpar användes NVHJ C 47 (SJ Cp 406). En kupévagn
av 1870-talsmodell tillverkad 1894. Den vägde endast 4,7 ton och kunde
kopplas till motorvagnen trots svag motor och avsaknad av tryckluftbroms.
Släpvagnen hade ingen broms och nödbromsen utgjordes av en
strömbrytare kopplad till motorvagnens tändningskrets.
Hösten 1949 togs XF1p 715 in på verkstaden i Västervik för revision.
Under tiden lånades X1p 433 från Kalmar. Återkomsten av XF1p 715
medförde klagomål från förarna på banan och från Vimmerby station.
Rälsbussförarna klagade på dålig värme, dålig broms och avsaknad av toalett.
Stationsinspektoren i Vimmerby instämde i klagomålen på dålig
uppvärmning. Lokmästaren i Västervik konstaterade att motorvagnen var
försedd med avgasvärme och att en förbättring skulle kräva montering av
varmvattenvärme kopplad till motorns kylsystem. Beträffande bromsen
hävdades att hävstångsbromsen var mycket effektiv men att det tidigare
talats om att montera luftbroms. Slutligen uppgavs att fram- och backväxellådan
vid en eventuell ombyggnad borde bytas mot en kraftigare.
Originalväxellådan från Slipmaterial var för klen och det var svårt att
skaffa reservdelar. Som en första åtgärd bestämdes att föraren av dagens
första tåg skulle påbörja tjänstgöringen 30 minuter tidigare för att varmköra
motorvagnen. Det av lokmästaren i Västervik föreslagna bytet av
fram- och backväxellåda genomfördes i mars 1949. En av Kalmar Verkstad
tillverkad växellåda från NVHJ X 2 kom till användning. Även kugghjulen
på axlarna och drivkedjorna byttes mot sådana från NVHJ X 2.
Ombyggnaden medförde starka vibrationer men efter byte av kardanaxel
upphörde dessa och vagnen provkördes med gott resultat i 60 km/t.
I december 1949 gjorde Boråsdistriktet ett försök att få byta släpvagnen
Cp 406 mot den slopade Cp 286. Detta avslogs av Maskintekniska
byrån i januari 1950 med motivering att den föreslagna vagnen var
för tung för motorvagnen. Samtidigt meddelades att så snart tillfälle gavs
skulle någon av motorvagnarna X1p 433 eller X2p 459 flyttas från
Kalmar till Spångenäs–Vimmerby. Rälsbussförarna på banan återkom i
april 1950 med nya klagomål mot Cp 406. Resenärerna klagade ständigt
på den undermåliga vagnen och flertalet valde att stå i motorvagnen framför
att ta plats i släpvagnen. Maskiningenjören i Växjö föreslog slopning.
Som ersättning föreslogs DFp 419 (NVHJ DF 93) byggd 1901 och 1936
ombyggd till motorvagnssläp för användning tillsammans med NVHJ X
2. Den var övertalig som postvagn och slopad. Tanken var att postavdelningen
skulle byggas om till resandeavdelning med 26 sittplatser.
Soffor fanns tillgängliga från ombyggnaden av XG1p 432 till godsmotorvagn.
Tryckluftbroms och handbroms skulle tas från det avställda
underredet NVHJ X 2. Distriktschefen i Borås och Järnvägsstyrelsens
Persontrafikbyrå tillstyrkte båda ett genomförande. I juni 1950 beslutade
dock Maskintekniska byrån att X1p 433 skulle flyttas från Kalmar till
Spångenäs–Vimmerby för att tillsammans med lämpliga vagnar av littera
CFp och Fp upprätthålla trafiken där. XF1p 715 och Cp 406 skulle tas ur
trafik och tills vidare avställas i Växjö. Bytet genomfördes i augusti 1950
och i november meddelade distriktschefen i Borås att de båda fordonen
stod avställda i Växjö. Maskintekniska byrån bestämde månaden därpå
att de skulle slopas och tilldelas distriktet som bangårdsvagnar. XF1p 715
blev bangårdsvagn 849 vid 27 bansektionen.
X1p 433 användes på Spångenäs–Vimmerby till 1953. Då hade tillräckligt
många stålrälsbussar levererats för att äldre rälsbussar skulle
kunna insättas även mellan Spångenäs och Vimmerby. X1p 433 flyttades
tillbaka till Kalmar hösten 1953.


Hela tråden: