Låsveven (om den hade en sådan frikopplingsanordning) gick väl rimligen också att köra upp så länge inte någon tågväg var låst med handtaget på sidan om apparaten? Var den det, så måste väl något gå sönder och/eller fordonet spåra ur, och vad som gick sönder först kan nog vara en fråga om mekaniska tillfälligheter.

Det som händer där inne i apparaten är väl att trumman snurrar runt utan att ta veven med sig, då vevhandtaget inte är utdraget.

Just det, trumman går runt och veven blir fastlåst. Pilen som visar vevens position ställer dig i ett mellanläge.

Då fanns det en ytligare en anledning att "lintrummorna" hade ett x antal varv av vajer upplindade åt var sit håll. Jag förmodar att vajern så som i dom stora semaforhjulen/kurvhjulen alltid var fäst med lås skruv i samtliga lintrummor. Det var dessa "extra varv" som "löpte" när ledningsbrottet var ett faktum, då slapp själva lås skruven för vajern att ta "smällen".
Undrar hur stor kraft (tyngden av spännverken) det kan ha varit, någon Tkl har säkert hållit i en vev när "brottet" varit ett faktum.

Med vänlig hälsning Hans O