Här fortsatte det att ramla in intressanta inlägg. Det är, för mig, sådant här som gör järnvägsintresset upplivande trots allt "värdelöst vetande" som det också innebär. Här möts realism och drömmar. Allt har att göra med att optimera kombinationer av ekonomi, tekniskt kunnande, politiska möjligheter och - inte minst - vad man ens hade kommit på att drömma om och försöka förverkliga.
När sedan några av er syntetiserar detaljkunskaperna till sammanhang, så blir det än intressantare. Detta var ju de märkliga år, då ingen kunde föreställa sig ett europeiskt krig igen; freden skulle garanteras av utvecklingen och då mellanstatliga överenskommelser effektivt skulle förhindra krig. Passfrihet rådde i stor utsträckning - och ingen hade trott att kampen mellan den gamla autokratin och det nya skulle leda till katastrofen 1914-18.
Tack igen!
Anders.