I växlar ser man att det är en slags bottenränna på skenans insida (så det liknar spårvägsräls) vid växeltungorna. Är det meningen att hjulen ska gå på flänsen däri för att avlasta ändarna vid gapet mot de fasta skenorna från utmattande slag?
Följdfråga: är det standardiserat hur stor höjd det ska vara på flänsar.

Nej, det finns ingen "ränna" vid växeltungan.
Det du tänker på är växeltungan som ligger som minst ca 50 mm från stödrälen. Vid tungspetsen ligger den längre från stödrälen, men vid tungrott ligger den närmare.
På äldre växlar har tungan full rälhöjd, är en räl som blivit bearbetad. Stödrälen är urfräst i foten för att tungan skall gå dikt an.
Dessa växlar återträffas numera endast på industrispår på enstaka ställen.

Jag bytte tåg i Utrecht härförleden och blev paff när jag såg att växlarna där var av den sorten, där alltså tungorna är tillverkade av vanliga rälprofiler. Är holländarna lite efterblivna på det här området månne? ;)

Efter den konstruktionen, kom det ett särskilt tungämne, där växeltungan vilar på klackar som ligger över rälfoten.
Tungämnet hyvlas och fräses, för att passa till aktuell växeltyp.
Utveckling därefter är helsvetsade tungor.
Flänsbärande konstruktioner finns normalt bara i spårvägs sammanhang, i extremt sällsynta fall har det tillämpats vid rätvinkliga (eller snudd på) spårkorsningar, där man empiriskt konstaterat att vanliga korsningar inte håller.