Tack.

Väldigt snabbt svar wow

Vänligen
Bo

Jag är ingen ångloksexpert men mitt intryck är att de flesta ånglok hade domkrafter på gångborden (eller annan lämplig plats) och att det ingick i lokpersonalens arbetsuppgifter att så långt möjligt lyfta på urspårade lok och vagnar och fortsätta resan med minsta möjliga försening. Så sent som i oktober 1990 när "Stortysken" var på besök på Södra Roslagsbanan och spårade ur med en axel på Ekebymossen lär lokpersonalen ha haft axeln på spår igen innan hjälpvagnsbesättningen anlände.

På [link=https://absolutman.wordpress.com/2012/07/31/angloken-pa-larje-19-pa-jakt-efter-anglok/]dessa bilder på E- resp E2-lok[/link] är domkrafterna skyddade av presenningspåsar och det var nog vanligt.