När man får problem med tillväxt av alger och annat i dieseltankar så beror det nästan alltid på hög luftfuktighet i tanken och att bränslet blir mättat med fukt. Det har konstaterats att om det blir vatten stående i botten av en dieseltank, så är det i gränsskiktet mellan vatten och diesel som algerna växer som bäst.
Som någon konstaterade på ett helt annat forum: "Det är inte vissa slags fordon som får problem med miljödiesel, utan det är vissa fordonsägare som får problem vad de än har för fordon".
Problemet är ju såklart mycket värre i marin miljö än på land, och det är märkligt att det inte har blivit mer vanligt att sätta ett torkfilter på tankventilationen för att hålla luften i tanken torr.
Det verkar också som om algerna trivs onödigt bra om de utsätts för dagliga kraftiga temperaturväxlingar (t ex en farmartank som står framme i solen), de håller sig lugnare om bränslet lagras i jämn temperatur.

Man bör också komma ihåg att dieselbränslen reagerar kemiskt med koppar, men det är svårt att säga om det är några skillnader mellan gammaldags fossil diesel och modernare bränslen på den punkten. I varje fall är det nog bra att bannlysa kopparrör och mässingsrördelar från bränslesystem.

Svavelföreningar nämndes på ett annat ställe i denna tråd. Det kan ju tänkas att de bidrar litegrann till gammaldags dieseloljas värmevärde, men man ska ha klart för sig att de är mycket starkt skyldiga till motorslitage och haverier också. Svavel bildar ju SO2 och SO3 vid förbränning, och när fukt finns närvarande så bildas svavelsyra. När man kör en dieselmotor på svavelfritt bränsle så blir man i stort sett helt och hållet av med cylinderslitaget vid kallstart, avgasventiler och ventilsäten håller bättre, avgassystemet rostar inte bort så fort, motoroljan håller sig renare och förstörs inte kemiskt av syrorna.

En hel del av klagomålen på lågsvavlig diesel är gamla rykten som härstammar från slutet av 80-talet och i synnerhet från bränsle som avsvavlades i den äldsta avsvavlingsanläggningen i Nynäshamn (och förmodligen även i liknande anlägggningar i andra länder). Den processen hade egenheten att förutom att ta bort svavlet så förstörde den också bränslets smörjande egenskaper, och det gjorde att en del dieselpumpar av känsliga typer (i synnerhet CAV s k fördelarpumpar) skar ihop. Innan dess fanns inga krav på smörjegenskaperna i standarder för dieselbränslen, men efter den där skandalen infördes sådana krav ganska snart och raffinaderierna blev tvungna att säkerställa att bränslena smörjer bra för att få leverera.