Strömavtagare Revirstrid Mbr - Ebr Del 4 (Järnväg allmänt)

av BD, Friday, April 06, 2018, 09:43 (2183 dagar sedan) @ BD


På grund av de genomförda proven skola nu dessa strömavtagare återställas i sitt ursprungliga skick med vertikalfjädrande toppbyge, (Överstryket: varvid strömavtagarna samtidigt förses med kolslitskena.
Genom ovannämnda ingripande av överingenjören för elektrotekniska byrån i strömavtagarfrågan år 1943) kom strömavtagarnas utveckling att (ledas in på fel väg, vilket) medföra 6 års tidsförlust, när det gällt strömavtagarnas förbättring.
I och med att dessa strömavtagare typ P utdömdes av elektrotekniska byrån var maskintekniska byrån givetvis tvungen att vid de kommande beställningarna återgå till den äldre strömavtagaren typ M, trots att den maskintekniska byråns experter voro medvetna om denna strömavtagares olämplighet.
(Överstryket: Till och med de 8 Hg-lok, som enligt styrelsens petita voro avsedda för f. d. TGDG linjer, måste således beställas med strömavtagare typ M, vilken har aluminiumslitskena, trots att lok som skola framgå på dessa linjer skola ha kolslitskena.
Genom att maskintekniska byrån -som ovan sagts – varit förutseende att tillvarataga de nedtagna topplederna med de vertikala spindlarna, har det emellertid varit möjligt att förse samtliga lok och motorvagnar, som efter TGDG förstatligande överflyttats till f. d. TGDG linjer, med kolslitskenor.
En följd av överingenjörens på elektrotekniska byråns ingripande år 1943 var även att statens järnvägar icke hade några strömavtagare utprovade för högre hastigheter, när hastigheten år 1946 och 194X skulle höjas till 120 resp 130 km/k. Maskintekniska byrån var då tvungen att från Schweiz upphandla 65 st. förstklassiga strömavtagare, vilka kostade Sverige 355.000 Schw.Fr.,hårdvaluta.)
Det onormalt stora antalet skador på strömavtagarna, vilket bland annat orsakade att strömavtagarna typ P blevo utdömda, har även ägnats ingående uppmärksamhet från maskintekniska byråns sida.
(Överstryket: Hösten 1946 inträffade således ett stort antal nedkörningar. I lokstationen i Hagalunds Övre hade man sålunda under 3 månader icke mindre än ett 70-tal nedkörda strömavtagare. För att få ett slut på dessa nedkörningar beordrades en lokförare att åka på vagnen närmast lok och anteckna felaktigheterna på kontaktledningarna.
Omkring årsskiftet 1948/1949 inträffade ånyo en period med stort antal nedkörda strömavtagare. På Xoa5-vagnarna var strömavtagarnas medellivslängd nere i c:a 100 timmar.
De genom maskintekniska byrån utförda undersökningarna ha därvid visat att ..)
Det har visat sig att anledningen till det stora antalet strömavtagarnedkörningar är, att kontaktledningens utliggarrör samt ( de av överingenjören på elektrotekniska byrån införda) tillsatsrör(en) icke gå klara över toppbygelns bana.
Toppbygeln kommer sålunda understundom att slå emot utliggarröret eller tillsatsrörets led, varvid strömavtagaren nedrives. Denna felorsak påpekades för (överingenjören på) elektrotekniska byrån dels i en rapport från maskintekniska byrån år 1946 dels vid en konferens i februari 1949. ( Några åtgärder från elektrotekniska byråns sida för att eliminera dessa risker har ännu ej försports.
De av maskintekniska byrån gjorda iakttagelserna torde komma att medföra, att stora mängder tillsatsrör måste kasseras.)
Av ovanstående framgår, att maskintekniska byrån är väl insatt i strömavtagarnas konstruktion och arbetssätt och även anskaffat strömavtagare med goda strömavtagningsegenskaper. ( men att anskaffningen av förbättrade strömavtagare fördröjts uteslutande på grund av bristande erfarenheter hos vederbörande på elektrotekniska byrån.)
En bidragande orsak till att strömavtagningen icke är fullt tillfredsställande är dessutom att (elektrotekniska byrån) även på sträckor för 100 – 130 km/h (tillämpa det klassiska systemet att) kontakttråden vid stolparna är stumt upphängd. Detta har helt frångåtts i utlandet.
Som tidigare nämnts påverkas strömavtagaren kraftigt av fartvinden. För att i största utsträckning eliminera denna verkan fordras det en intim samverkan, när det gäller strömavtagarens utformning och placering relativt lokfronten och eventuella överbyggnader samt dessa senares utformning. Dessutom måste genomföringsisolatorer, strömbrytare etc. på taket placeras så att de icke komma i vägen för strömavtagarna.
( Enär elektrotekniska byrån sålunda icke positivt bidragit till strömavtagarnas förbättring, finnes ingen anledning). Någon anledning synes sålunda icke föreligga att till elektrotekniska byrån överflytta handläggningen av ärenden rörande strömavtagare, utan bör maskintekniska byrån, som ägnat stor uppmärksamhet åt denna fråga och framfört praktiska lösningar, alltjämt handlägga dessa ärenden i samråd med Ebr.



Hela tråden: