I Borggård fanns en högt placerad lykta på hållplatsbygnaden. Var detta ett påstigningsmärke? Den fanns förmodligen kvar tills huset brändes ned (sorgligt nog).

Inte helt säkert.Det kan ha varit den s k växlingssignalen, beskriven i östgötasmalspårets
linjebok av 1955. Bangården kurvade och fast gult sken betydde "sakta framåt" och blinkande
dito "sakta back". Knappar fanns vid godsmagasinsporten, vars växling föranledde fast signal.
Styckegodset överfördes dock 1958 till Svelast, som bl a kunde direktbetjäna Borggårds bruk -
bättre matcha de rena bilföretagen.

Det låter rimligare. 1965 var sidospåret borta vilket ses på denna bild.

Det rätt moderna stationshuset togs i bruk nyåret 1948. Sades ha i vart fall delvis ha byggts
av återvunnet virke från Kvismarens dito - som brunnit eller rivits året innan. Och byggts
alltför stort - samtrafiken med Hjälmaren (Kvismare kanal) uteblev. Virke från Borggårds
äldre hus lär ha återanvänts i Kränge på Skänningelinjen.

Det återanvändes i sin helhet. Bild på huset i Kränge finns här och ett flygfoto från Borggård finns här.
Om den äventyrliga transporten har det skrivits i Tåg och Spår nr 78.

M.v.h.
Ola