- - - Hur vanligt är/var det att man hade detta arrangemang med spårspärr som aktivt används i tågväg? Med tanke på hur nära spärren man här kört borde det väl rimligen ibland hänt att man även körde emot dem? Vad skulle då hända? Skador på hjul/lok, spårspärr?

Spårspärrar i huvudspår (före 2009: tågspår) förekommer, men sådana är och har varit sällsynta. I dessa fall är det i princip alltid fråga om centralt omläggbara spårspärrar. Som vi ser på fotot manövreras denna spärren bara manuellt på plats med klotet, och det får mig att mena att spåret som tågsättet står på är sidospår och inte tågspår, och att tågväg därför inte kan förekomma där.

Spårspärrar ska inte köras på. Syftet med spårspärren är ju att bringa det fordon som i låg hastighet kör på den att spåra ur, så att det inte kommer in i den tågväg som spårspärren är avsedd att skydda. En urspåring vållar alltid skador i någon form. Just den här spårspärren är försedd med en tydlig och om natten inifrån upplyst spårspärrsignal, som tydligt visar "stopp".

Kuriosa: Spårspärrsignalens ursprung är Tyskland, där balken i den vita cirkeln alltid är vågrätt i betydelsen "stopp". Liksom i Sverige signalerades ursprungligen "rörelse tillåten" med en vit rektangel, men från 1920-talet ändrades den signalbilden i Tyskland så att man i stället visade 'sned balk' för "rörelse tillåten". I Sverige gick utvecklingen en annan väg, och vi använde från 1924 (och använder fortfarande) i stället 'sned balk' för "stopp" för att visa, genom balkens lutning, vilket spår som spårspärrsignalen gäller för, och vi behöll vit rektangel för "rörelse tillåten" (från 2009: "passera"). Detta torde vara märkligt för en tysk järnvägsperson på besök i Sverige.
/up