de Owenska ångmaskinerna till Edelkrantz (Historiskt material)

av Morshyttan @, horndal, onsdag, juni 06, 2018, 14:29 (137 dagar sedan) @ Anders Sandgren
edited by Morshyttan, onsdag, juni 06, 2018, 14:47

Visserligen litet OT redan från början...
Samuel Owen kom till Sverige 1804 för att installera fyra ångmaskiner.
Vissa källor (wikipedia) anger att det var Watt & Boulton-maskiner medan andra, t.ex leedsengine.info anger Fenton, Murray & Wood i Leeds. Daedalus 1975 anger att Watt rekommenderade de senare och att man köpte tre maskiner i Leeds och en i London. En användes i Fresks textilfabrik på Lidingö vilket var den första ångmaskinen i Sverige, två användes i Kungsholmens resp Ladugårdslandets brännerier medan den sista var avsedd för den blivande 'eldkvarnen' men var för klen och hamnade i Dannemora gruvor istället.
1805 kom en starkare ångmaskin som hamnade i eldkvarnen. Alla dessa driftsattes av Owen.
Finns det uppgifter om varifrån dessa fem tidiga ångmaskiner kom?
Att FMW levererade flera verkar klart, men hur många?
Watt & Boulton verkar ha hållit till vid Birmingham så vem var tillverkaren i London? Eller köpte Edelkrantz en begagnad?
Finns det uppdaterad information om dessa?

Tyvärr så är även mitt intresse spritt till ångmaskiner i allmänhet, och jag har en äldre bok om Samuel Owens fartyg "sjöhäxan"
Ett av eller kanske t.o.m. den första propellerdrivna farkosten, men för att undgå att avvika från frågeställningen finns en kort historik om bl.a. tidigt införskaffade ångmaskiner till Sverige :-) .

Texten lyder (utdrag) ;

År 1801 erhöll ”cancelirådet” Edelcrantz regeringens uppdrag att
studera penningväsendet, brännvinns- och järnmarknaden, spannmålsmagasin
och skogsvård i Tyskland, Holland, Frankrike och England
under åren 1801 —1804.
I uppdraget ingick även att inköpa två ångmaskiner för kronans
brännerier.
Själv hade Edelcrantz planer på att bygga en ångkvarn på det område
i Stockholm, som nu upptas av Stadshuset. Tanken att driva en
kvarn med en ”eld- och luftmaskin” hade Kronan tagit upp sedan
1790. Sju år senare begärde majoren och stallmästaren Lars Bergencreutz,
att få använda en ångmaskin för att driva sitt glasbruk på
Kungsholmen tillsammans med en mjölkvarn.
Vid denna tidpunkt hade man bara vatten- och väderkvarnar i
Stockholm samt några vandringskvarnar dragna av oxar. Vid lågvatten
i Mälaren och lugnt väder uppstod därför mjölbrist med
kraftigt stigande mjölpriser.
Trots mjölnarämbetets protester lyckades Edelcrantz få tillstånd
att bygga sin ångkvarn genom kungl. brev år 1805.
Under besöket i England sammanträffade han med James Watt,
som rekommenderade att han skulle besökta faktoriet i Leeds, där
Owen arbetade. Edelcrantz inköpte därifrån tre ångmaskiner samt
en fjärde i London.

Om vi ska se texten såsom vederhäftig verkar det som om man köpt maskinerna från Watts tillverkning i Leeds, förutom den fjärde där uppgiften inte känns tydlig även om även den kan vara av Watts tillverkning :-| .

Om den femte som ersatte kan skönjas följande i historiken;

Owen återvände till England i december 1805, där han tog anställning
hos den kände ingeniören Arthur Woolf, kompoundmaskinens
uppfinnare, men snart kallade Edelcrantz honom tillbaka till
Stockholm för att montera den större ångmaskin, som nu anskaffats
för ångkvarnen.
Eftersom den ursprungliga maskinen visat sig ha betydligt lägre effekt än
förväntat fick man genom mellanhänder Murray & Wood. att tillverka en luft och eldmaskin som kunde ge erforderlig effekt.
Dock hade genom ett missförstånd hade även leverantören
skickat folk, varför Owen först avsåg att omedelbart återvända till
England men i stället tog han anställning som förste verkmästare vid
Bergsunds mekaniska verkstad.
Den av Edelcrantz uppsatta ångmaskinen, som gav namnet ”Eldkvarnen’
åt hans anläggning, väckte stort uppseende i Stockholm.
Han lät utarbeta en beskrivning över den nya kvarnen, med rubriken:
”Allmän underrättelse om eldkvarnen vid Nya Kungsholmsbron
i Stockholm” daterad den 15 juni 1807 och undertecknad Joh.
Malmström bokhållare vid kvarnen. I denna utförliga skrift står
följande om själva ångmaskinen: ”Verket drives af kokande vattens
ångor genom en maskin, hvars kraft hvarje dag svarar emot hvad
100 verkelige hästars eller 800 menniskjors styrka på samma tid
kunde högst uträtta”. I verkligheten torde ångmaskinen ha varit på
20 hkr.

Vad jag förstår så levererade/monterade monterade inte Owens den femte, i alla fall inte som leverantörens representant :-| !?

Det står mer att berätta men i all väsentlighet behandlar jag bara det som berör inköpet.

Hoppas något av detta är tillfylles hälsas från Morshyttan :-) ;-) :-D .

--
är egentligen Staffan Granath utanför horndal

Medlem i föreningen järnvägsmuseets vänner, med gävle som närmaste helgedom

Motto; \"skriv om idag - imorgon är det historia\"


Hela tråden:

 RSS-feed av trådar

powered by my little forum