Chans att smita i Sverige fanns för personalen.

Glad och Trevlig midsommar till Er alla:-) :-)

Ja, visst fanns det chans att smita, men de som fick den sortens tjänstgöring var enligt uppgift noga utvalda så att de inte var så "smitningsbenägna", utan tvärt om hade familj mm i DDR.

Det ska ju också finnas en anledning att smita. Med jobb som förare på ett av DDR's finaste tåg och i övrigt ett bra liv, varför smita. Alla ville inte revoltera mot systemet.
Jim

Är det så säkert att vi ska tolka ordet 'smita' som att 'hoppa av'? Jag kan tänka mig att 'smita' snarare ska uppfattas som möjlighet att 'smita ifrån' och gå ut på stan för att köpa något för traktamentet. Det var ju det som lockade många som kom från öst att få se och eventuellt även kunna köpa något av västerlandets lockande varor när man väntade på tågreturen.

Det måste ju ha varit en dröm för många bakom Järnridån att uppleva den kapitalistiska världens alla varor. Men som Jim H skriver så var man ju utvalda och betrodda anställda hos DR och dessutom hade man ju familjen kvar i DDR som ett slags säkerhetspant. Man var säkert mycket mån om sin privilegierade ställning som anställd hos DR och Mitropa. Det ville man naturligtvis inte äventyra.

... genom att gå ut på stan en stund och köpa osolidariska varor, eller vad menar du?

Om nu någon verkligen ville hoppa av så handlade det ju inte om att ”äventyra” sin privilegierade ställning, utan om att överge den för gott.

Jag menar vad jag skriver. Dvs. att man passade på en eventuell fri stund över i väntan på tågreturen att gå ut på stan. Och hade man tillräckligt med svenska kronor passade man nog på att göra mindre inköp. Inget alls konstigt med det och vad du menar med 'osolidariska varor' vet jag inte.

Som anställd hos DR eller Mitropa var man nog så medveten om denna förmånliga position att man inte ville gå utanför regelverket och vid upptäckt bli avskedad och kanske t.o.m. få än värre efterföljder. Var vederbörande fast besluten på att hoppa av var säkert detta välplanerat och då betydde naturligtvis inte anställningsreglerna något speciellt i sammanhanget.

Vet man för övrigt om det var några östtyska DR/Mitropa-anställda som hoppade av i Malmö de här åren? Eller var de östtyska järnvägsvagnarna fullt bemannade även på returresan från Malmö?j

Jag har inte hört om något sådant fall utan de flesta var nog med tillbaks. Att DR lokförare var över var ju unikt för den här motorvagnskursen och i övrigt var det Mitropapersonal som åkte på Malmö.Oslo och Stockholm. Man valde ju lite äldre som man hade förtroende för och som hade familj. Dom hade nog dessutom en rätt bra tillvaro med sina utlandsresor, kunde i lite diskret omfattning göra affärer i bägge riktningar. Känt är väl att dom kunde sälja bland annat öl för västvaluta. Det var ju inte heller så att varenda kotte i DDR planerade ”republikflykt” främst var det väl välutbildade som såg en möjlighet i väst. När ett S-bahntåg körde igenom växlarna och rakt in i Västberlin vid Friedrichstrasse var det många ombord som hade chansen att hoppa av, det var ca 10% som tog den chansen men övriga vände tillbaks. Men efter detta låstes växlarna på ett helt annat sätt och gränspolisen måste vara med när man låste upp för genomfart.
Åter till Malmö så blev det i alla fall en del spektakulära avhopp där. För att östtyskar skulle få komma ut och se lite utland så medgav man att man fick följa med de östtyska tågfärjorna men stanna ombord under uppehållet i Trelleborg. Några valde då att bokstavligt talat hoppa av och sedan simma i land. Efter några sådana avhopp höll man den här gruppen under lite mer strikt övervakning.