När färjelinjen från Trelleborg till Sassnitz etablerades 1907 anskaffades en svensk vagnpark som till stor del liknande de Preussiska järnvägarnas vagnar. Fördelningen av vagnar blev så här;

SJ;
18 st kombinerade 1:a och 2:a klass sovvagnar
6 st kombinerade 3:e klass och resgodsvagnar
6 st postvagnar

KPEV;
9 st kombinerade 1:a och 2:a klass sittvagnar
3 st kombinerade 3:e klass och resgodsvagnar
3 st postvagnar

Eftersom Sverige ansvarade för sovvagnarna valdes som förebild den Preussiska WL6ü men denna var till skillnad mot den svenska utrustad med treaxliga boggier. En annan skillnad mellan de svenska Ao2vagnarna och den Preussiska WL6ü var att underredet och korgrundningen skilde sig något åt.

Vid i stort sett samma tidpunkt anskaffades ett antal sovvagnar avsedda för trafik mellan Berlin/Hamburg och Köpenhamn, alltså vagnar som även de skulle trafikeras med hjälp av färja. Dessa sju vagnar, tillverkade av Scandia respektive vid Breslau och med tvåaxliga boggier, var av Preussisk B.c.36 ritning och ägdes av Mecklenburg respektive Danmark (DSB), senare överfördes vagnarna till CIWL.

Vad som får mig att fundera är varför Statens järnvägar inte anskaffade den redan beprövade B.c.36 typen utan istället valde en i grunden med treaxliga boggier utrustad vagnstyp även om man omkonstruerade underredet, bägge vagnstyperna hade identisk kupéinredning. Någon som forskat i ämnet?

Ola Ahlström
Malmö