Jag tror att den här är lämplig. Och jag fortsätter en bit till på det relativistiska spåret: vad gjorde dessa begrepp för nytta? Var det olika taxor, eller olika säkerhetsbestämmelser, eller var det mest som en hjälp att förstå världen som man gjorde skillnad? Jag menar, ett godståg är ett godståg liksom, och det framgår ju av tabellerna var det stannar, dessutom måste det ju ha funnits gränsfall?

Samma taxor och säkerhetsbestämmelser gällde för alla SJ godståg. Uppdelningen i godstågsslag hade troligen tysk förebild. I en DB lärobok i tidtabellsväsen (1966) indelas godstågen där i fjärr- och närtrafiktåg. De förra dessutom i ilgodståg, snabbgodståg och fraktgodståg, med även svenska motsvarigheter. Fortsatt underindelning var t ex systemtåg, särskilda tomvagnståg och militärtåg.

Uppdelningen hade givetvis en orsak, som dock inte utsägs. I Sverige slopades den ju också
till sist.